honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Susanne Sandström

Vem är…?

Jag läser i minst en bok varje dag, jag springer varje dag (runstreak år tre); nästan varje dag tecknar jag (ytterst) lite och ibland stickar jag. Trivs vid hav och i ljus skog. Sambo med en annan läsare och mamma till två.

Vad gillar du att läsa?

Barnlitteraturteori, faktaböcker, (tjocka) romaner, tecknade serier och absolut alltid bilderböcker.

Vilken är din absoluta favoritbok?

Favoritboken från förr kanske inte skulle hålla för omläsning idag…jag kan nog bara säga att det finns böcker jag har gillat och böcker som jag gillar nu. En favoritbok som barn var Sendaks Till vildingarnas land och den är fortfarande en av mina bästa. En vuxenfavorit från förr är Elias Canettis Förbländningen och Joan José Saers Upptäckaren. I år har jag tyckt mycket om Spa av Erik Svetoft, Jag skriver över ditt ansikte av Anna-Karin Palm, Shuggie Bain av Douglas Stuart, Precis som Kerstin av Helena Hedlund & Katarina Strömgård och Naturen av Emma Adbåge och – ja, du ser inte lätt att ha en favoritbok när det blir så mycket olika och bra skrivet!

Vad läser du just nu?

Jag lyssnar alltid på ljudbok när jag springer så valet av bok beror på ljudbokstjänstens utbud. Nu lyssnar jag på Neil Gaimans Kyrkogårdsboken, läser Translating Picturebooks av Riitta Oittinen och har Oskar Kroons Kärleken är att jag vill att du finns och Dita Zipfels Recept på galenskap på tur.

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

Viktigt… det är viktigt för barn och ungdomar att läsa som människa, som samhällsmedborgare så därför. Men också för att det skapas så mycket bra litteratur under det paraplyet, så mycket olika (språkstilar, estetiska uttryck/bildstilar, genrer) som man som vuxen läsare vill lyfta. Läs den här! Se konsten! Jag minns hur det var att bli läsare som barn, den där magin som tycktes finnas inne i böckerna – det var som (olika, bekanta, främmande) (bild)världar man bara genom att öppna bokens pärmar steg in i och kunde befinna sig i timtal. När man kom ut var något, eller en själv, förändrat. Den upplevelsen önskar man ju vartenda barn.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framför allt letat efter när du läst och gjort ditt urval? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?  

Vad är det som gör att jag tycker att en bilderbok är bra. Vilka bilderböcker vill jag ska förmedlas till barnläsaren? Till en annan vuxenförmedlare? Representera den svenska barnboksutgivningen? Helheten. Bokens materiella egenskaper. Den konstnärliga ansatsen/insatsen. Språket, ordens rytm och melodi. Hur text och bilder kommunicerar på intressanta och spännande sätt, och lämnar utrymme, luckor åt läsaren att fylla i (lägger till, tolkar individuellt gör vi ju ofrånkomligen som läsare). En bra bok har något att säga, den är inte primärt bara dekorativ eller pedagogisk. Den får väldigt gärna utmana – då blir det spännande även för barn tror jag! Och så ska den ha ett genuint barnperspektiv. 
Jag har också tänkt på om bilderbokens berättelse (i text och bild) kan upplevas som angelägen för samtiden, för barn idag. Och sist men inte minst beaktat illustratörens samlade verk.

Tendenser. Äldre människor har fullt ut tagit klivet in i bilderböckerna, ja faktiskt i barnlitteraturen som sådan. Och så syns samtiden med de samhällskritiska, miljökritiska frågorna om hur vi människor hanterar naturen och djuren. Fler författare och illustratörer från andra språkområden än engelskspråkiga (Kina, Slovenien, Lettland, Frankrike, Belgien, Tyskland) har översatts.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *