Kategoriarkiv: Priser och utmärkelser

Årets peter pan-pristagare – Kiosken

Olga har jobbat i sin kiosk i många år. Hon känner alla kunder och vet vad alla vill ha. Men inom Olga finns en rastlöshet och en längtan bort, och en dag öppnar sig en möjlighet.

2021 års Peter Pan-pristagare Kiosken handlar om längtan efter något annat. Huvudpersonen Olga trivs med det trygga livet i kiosken och har varit där så länge att hon vuxit ihop med byggnaden. Men på nätterna drömmer hon om att resa till främmande platser. 

Bokens skapare, Anete Melece, berättar om hur hon gjorde sin research:

”Jag tillbringade en dag i en kiosk (eller det var faktiskt mer som en liten affär) och observerade det som hände och skissade människorna som kom in. Jag intervjuade också ägaren, Edwin. Han var kvarterets själ och hjärta – människor kom till kiosken bara för att prata med honom. Under de 16 år som Edwin jobbat i kiosken hade han aldrig haft semester, så liksom Olga hade han på ett sätt också vuxit fast i sin kiosk.”

Hur Edwin kände inför det vet vi inte, men det är tydligt att Olga inte är helt lycklig, även om hon själv inte riktigt klarar av att se det. Det är först när tillfället uppenbarar sig genom en olyckshändelse – kiosken välter och ramlar ner i en flod – som hon tar chansen att börja färden. Det är ett stort steg, hon är ju så van vid att tänka på andra före sig själv. Det var det här som Melece byggde sin karaktär på.  

”Hon är en olycklig optimist, någon som klarar av att se solen bakom varje moln. Det är ju egentligen en bra sak men vid någon punkt, när himlen är helt grå, övergår det till att man bara lurar sig själv att allt är bra. Hon representerar många människor, alla de som fastnat i inte helt lyckliga trygghetszoner, men är alltför rädda för att göra något åt det. Troligtvis befinner vi oss alla där vid något tillfälle i livet.”

Anete Melece befann sig själv just där när inspirationen till berättelsen kom. 

”Jag jobbade som grafisk designer på en byrå, och även om allt på ytan verkade okej kände jag djupt inom mig att jag inte längre levde fullt ut, jag hade slutat växa. Känslan ville inte lämna mig, och jag behövde förändring, så jag sa upp mig från jobbet och beslöt mig för att börja studera animation för att kunna förvandla känslan till en film.”

Och det gjorde hon, för Kiosken började som en animerad film. Den släpptes 2013 och har sedan dess fått en stor mängd prestigefulla utmärkelser från hela världen. Först sex år senare hörde det lettiska förlaget Liels un Mazs av sig och frågade om hon inte skulle förvandla filmen till en bilderbok. 

”Jag tror inte att jag skulle ha gjort det om de inte hade frågat, för jag kände att det var en historia jag redan hade berättat, och såg inget behov av att berätta den igen. Men så här i efterhand är jag väldigt glad att jag gjorde det.”

Boken är hittills översatt till 17 språk och har fått ett fint mottagande överallt. Just nu pågår projekt för att sätta upp den som både teater och opera. Bokens svenska förläggare Erik Titusson på Lilla Piratförlaget såg boken på mässan i Bologna och fastnade direkt. 

”Det är en helgjuten bilderboksupplevelse, en originell berättelse med humor och igenkänning för såväl barn som vuxna. Faktum är att jag la ett bud på rättigheterna i sittande möte, då jag kände mig så säker på att vi skulle vilja ge ut den.”

Han inflikar dock att man ju aldrig kan veta hur en bok ska mottas, speciellt böcker från andra länder. 

”Där fyller ju IBBY och Peter Pan-priset en jätteviktig funktion, att lyfta fram litteratur från andra språkområden. Men jag hade på känn att Kiosken skulle glädja läsare även här! Det är en djupt mänsklig berättelse om längtan, drömmar och oväntade möten – det är något vi alla kan relatera till oavsett kön, härkomst eller ålder.”

Även Melece själv tror att det är bokens allmänmänskliga tema som gjort den så omtyckt.

”Även om berättelsen utspelar sig i Riga i mitt huvud är det en universell berättelse som skulle kunna hända varsomhelst. Alla antingen är eller har varit en ’Olga’, eller så känner vi en. Precis som henne har vi drömmar och det är fint att få se hur de kan slå in, inte trots de omöjliga omständigheterna, utan tack vare dem.”

Just det universella och allmänmänskliga är viktigt för Meleces skapande. Nyligen illustrerade hon den svenska författaren Ingrid Olssons bilderbokstext Jag bestämmer! (Lilla Piratförlaget, 2020) och funderade då på om hon skulle behöva anpassa sina illustrationer till en svensk kontext. Kanske borde hon ta reda på hur svenska familjer har det i sina hem?

”Men så tittade jag mig runt i min lägenhet och hälften av alla möblerna kommer från Ikea. Så faktum är att det finns en liten bit av Sverige nästan överallt. Dessutom är det faktiskt inte så viktigt. Det viktiga är ansiktsuttryck och känslor, och det var det jag valde att lägga mitt fokus på.”

Kiosken förmedlar inte bara hopp, den inspirerar också läsaren att själv titta efter de möjligheter som livet kan bjuda på. Kanske är det just detta som ger berättelsen en känsla av tidlöshet och som gör att den fortsätter att leva och berättas på nya sätt. Så kunde Melece själv ana att det skulle bli en sådan succe?

”Planerade jag att göra en film som sex år senare skulle bli en bok som skulle översättas till 17 språk och skrivas om för opera och teater? Ja, allt var planerat från början, haha! Nej självklart inte. Jag bara lyssnade på mitt behov av att berätta den här historien, och det visade sig förändra mitt liv. Filmen gjorde det möjligt för mig att börja jobba som frilansare och precis som Olga kan jag nu göra vad jag vill på vilken plats och vid vilken tid jag vill. Det går inte att planera sådant, men precis som Olga gör när hon faller i floden kan vi välja att lita på att när vi gör rätt sak (och våra hjärtan berättar vad som är rätt) så kommer ’livets flod’ att föra oss till rätt plats.”

Anja Eriksson

Medlem av styrelsen i IBBY Sverige

Peter Pan-priset delas ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden.  Priset instiftades år 2000 av IBBY Sverige och Bokmässan. Det ska gå till en översatt barn- eller ungdomsbok som har särskilda litterära kvaliteter och uppfyller ett eller flera av följande kriterier:

• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap 
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen
• den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer

Honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Vem är jag, Catarina Walles? Skolbibliotekarie på Apelgårdsskolan, en F-9 skola, i Malmö där jag bygger upp ett skolbibliotek. Jag har arbetat med barn och böcker i olika former sedan mitten på 1980-talet.

Vad gillar du att läsa? Det jag läser är mycket blandat, jag bokpratar mycket för framförallt eleverna i förskoleklass till årskurs 6. Men ser jag på mig själv utifrån så ser jag att jag gärna läser och pratar om historiska äventyrsböcker.

Vad jag läser just nu? Mia Öström är en författare som jag upptäckte under förra året och nu läser jag Slutstationenskriven av henne. Det är, ja, just det, en historisk äventyrsroman.

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker? Det är lätt att skriva för det är viktigt att läsa, eller så. Jag ser det mer som att ge barn- och ungdomar en annan värld som de kan upptäcka inom olika böcker, eller att upptäcka att jag inte är ensam i det jag går igenom. För att inte tala om att lära känna andra människor och andra kulturer från andra delar av världen eller andra historiska tider.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framförallt letat efter när du läst och gjort ditt urval? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst? Det jag har letat efter är framförallt bredden i utgivningen i olika genrer. Sedan tror jag att åtminstone jag mer eller mindre medvetet tittar en gång extra på de författare jag gärna läser och inom de genrer som går hem vid bokprat eller är någon annan favorit.

De trender jag kan se är att många böcker handlar om vardag och att inte riktigt vara som alla andra. Även böcker med psykisk ohälsa och funktionsvariationer, antingen hos huvudpersonen eller i familj och nära släkt.

Honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Jenny Edvardsson

Vem är Jenny Edvardsson?

Jag brukar säga att jag är en läsande lärare. Jag har alltid en bok i gång, gärna en barnbok, en ungdomsbok eller en deckare. Jag arbetar vid Högskolan Kristianstad där jag undervisar blivande lärare. Tidigare har jag arbetat som gymnasielärare och då främst undervisat pojkar på yrkesprogram.

Jag gillar att vara hemma med min familj (man och två barn). När jag inte läser är jag gärna ute i naturen. Att gå eller springa en runda i skogen är perfekt efter en dags arbete. Att åka på stadssemestrar gillar jag också.

Vad gillar du att läsa?

Jag läser nog helst ungdomsböcker och deckare men en hel del barnlitteratur blir det också. I jobbet blir det mycket faktaböcker om undervisning och lärande och också en hel del forskningsartiklar. 

Vilken är din absoluta favoritbok?

Jag har nog svårt att säga en enda bok. Den långa vägen hem av Cynthia Voigt var under flera år min favorit och jag tror att Voigt var en av de första författarna som jag sedan började följa och läsa allt utav. En deckarförfattare som jag numera läser allt av är Fred Vargas. Hennes (Fred Vargas är en pseudonym) böcker om kommissarie Adamsberg uppskattar jag mycket. Christina Lindström som skriver ungdomsböcker är ännu en författare som jag följer. Jag har nog snarare favoritförfattare än favoritböcker. Jag måste här också nämna Hjalmar Söderberg. Många av hans noveller och romaner är fantastiska.

Vad läser du just nu?

Just nu läser jag Så nära att det bränns av Christina Lindström och Jag ser allt du gör av Annika Norlin (ska prata om den i en av mina bokcirklar). 

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

För att barn- och ungdomslitteraturen är så viktig. Det är genom denna litteratur vi skapar framtidens läsare och får framtida läsare. Det gäller att visa på den bredd som ändå finns inom barn- och ungdomsboksutgivningen i Sverige.  

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framförallt letat efter när du läst och gjort ditt urval (fokus ungdomsböcker)? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?

Jag har haft fokus på böcker för ungdomar (12+) och försökt hitta böcker som jag tänker kan passa målgruppen. Det får gärna vara böcker som berör, väcker frågor och engagerar läsaren. Tyvärr upplever jag att det inte getts ut lika många ungdomsböcker de senaste åren. Enligt Bokprovningen har utgivningen minskat med 38 % de senaste fyra åren (Bokprovning på Svenska barnboksinstitutet: En dokumentation Årgång 2020https://www.barnboksinstitutet.se/bokprovning/bokprovning-2021/), så min upplevelse verkar stämma. Jag har dock fått läsa många bra debutanter och det är alltid roligt. Nu hoppas jag att debutanterna fortsätter skriva för åldrarna 12+.

I litteraturen som jag läst har jag kunnat se en stark samtidsorientering och många av böckerna lyfter frågor om våld, kriminalitet, vänskap, relationer och sociala medier.

honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Susanne Sandström

Vem är…?

Jag läser i minst en bok varje dag, jag springer varje dag (runstreak år tre); nästan varje dag tecknar jag (ytterst) lite och ibland stickar jag. Trivs vid hav och i ljus skog. Sambo med en annan läsare och mamma till två.

Vad gillar du att läsa?

Barnlitteraturteori, faktaböcker, (tjocka) romaner, tecknade serier och absolut alltid bilderböcker.

Vilken är din absoluta favoritbok?

Favoritboken från förr kanske inte skulle hålla för omläsning idag…jag kan nog bara säga att det finns böcker jag har gillat och böcker som jag gillar nu. En favoritbok som barn var Sendaks Till vildingarnas land och den är fortfarande en av mina bästa. En vuxenfavorit från förr är Elias Canettis Förbländningen och Joan José Saers Upptäckaren. I år har jag tyckt mycket om Spa av Erik Svetoft, Jag skriver över ditt ansikte av Anna-Karin Palm, Shuggie Bain av Douglas Stuart, Precis som Kerstin av Helena Hedlund & Katarina Strömgård och Naturen av Emma Adbåge och – ja, du ser inte lätt att ha en favoritbok när det blir så mycket olika och bra skrivet!

Vad läser du just nu?

Jag lyssnar alltid på ljudbok när jag springer så valet av bok beror på ljudbokstjänstens utbud. Nu lyssnar jag på Neil Gaimans Kyrkogårdsboken, läser Translating Picturebooks av Riitta Oittinen och har Oskar Kroons Kärleken är att jag vill att du finns och Dita Zipfels Recept på galenskap på tur.

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

Viktigt… det är viktigt för barn och ungdomar att läsa som människa, som samhällsmedborgare så därför. Men också för att det skapas så mycket bra litteratur under det paraplyet, så mycket olika (språkstilar, estetiska uttryck/bildstilar, genrer) som man som vuxen läsare vill lyfta. Läs den här! Se konsten! Jag minns hur det var att bli läsare som barn, den där magin som tycktes finnas inne i böckerna – det var som (olika, bekanta, främmande) (bild)världar man bara genom att öppna bokens pärmar steg in i och kunde befinna sig i timtal. När man kom ut var något, eller en själv, förändrat. Den upplevelsen önskar man ju vartenda barn.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framför allt letat efter när du läst och gjort ditt urval? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?  

Vad är det som gör att jag tycker att en bilderbok är bra. Vilka bilderböcker vill jag ska förmedlas till barnläsaren? Till en annan vuxenförmedlare? Representera den svenska barnboksutgivningen? Helheten. Bokens materiella egenskaper. Den konstnärliga ansatsen/insatsen. Språket, ordens rytm och melodi. Hur text och bilder kommunicerar på intressanta och spännande sätt, och lämnar utrymme, luckor åt läsaren att fylla i (lägger till, tolkar individuellt gör vi ju ofrånkomligen som läsare). En bra bok har något att säga, den är inte primärt bara dekorativ eller pedagogisk. Den får väldigt gärna utmana – då blir det spännande även för barn tror jag! Och så ska den ha ett genuint barnperspektiv. 
Jag har också tänkt på om bilderbokens berättelse (i text och bild) kan upplevas som angelägen för samtiden, för barn idag. Och sist men inte minst beaktat illustratörens samlade verk.

Tendenser. Äldre människor har fullt ut tagit klivet in i bilderböckerna, ja faktiskt i barnlitteraturen som sådan. Och så syns samtiden med de samhällskritiska, miljökritiska frågorna om hur vi människor hanterar naturen och djuren. Fler författare och illustratörer från andra språkområden än engelskspråkiga (Kina, Slovenien, Lettland, Frankrike, Belgien, Tyskland) har översatts.

honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Linda Odén

Vem är Linda Odén?

En storläsande gymnasielärare som just nu undervisar i svenska och historia på Lerums Gymnasium utanför Göteborg. Främst arbetar jag på estetiska programmet där vi alltid tycks få de trevligaste, mest sympatiska eleverna. Jag bor också i närheten med man, två tonårssöner och två bortskämda katter. 

I drygt tio år har jag bloggat om böcker på bloggen enligt O (enligto.se) och det är alltså jag som är O. Där skriver jag om de böcker jag läser, men också om vikten av läsning. I början av sommaren startade jag också bloggen Boktips för unga (boktipsforunga.se) där jag och en bokbloggarkollega håller på att bygga upp en sida med boktips på böcker som passar i undervisningen på grundskolan och gymnasiet.

Jag har också skrivit läromedel för Liber förlag i främst engelska, men också i svenska. Varje säsong skriver jag arbetsmaterial till böcker utgivna av Nypon och Vilja förlag. Något som ligger mig varmt om hjärtat är läromedel och böcker för ovana läsare som behöver struktur och stöttning, men också material av hög kvalitet. 

Vad gillar du att läsa?

Läsning är något jag prioriterar och jag läser mycket! Främst blir det romaner av olika slag, gärna från mer ovanliga litteraturländer, men jag läser också gärna både feelgood och deckare. Att läsa aktuella ungdomsböcker är också en självklarhet för mig, både för att det brukar vara bra läsning och för att jag vill kunna använda aktuell litteratur i undervisningen.

Vilken är din absoluta favoritbok?

Det är faktiskt en helt omöjlig fråga, men den bästa boken jag läst i år är i alla fall Hamnet av Maggie O’Farrell, tätt följd av Em av Kim Thúy. De böcker jag återkommer till oftast är Per Anders Fogelströms Stadserie.

Vad läser du just nu?

Sommar betyder extra mycket tid för läsning och jag har försökt att sprida min läsning geografiskt. Just nu läser jag När bergen sjunger av Nguyễn Phan Quế Mai som utspelar sig i Vietnam. 

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

För att det är viktigt att barn och unga blir läsare och då behöver de tillgång till bra böcker. I skolan är det viktigt att leta efter böcker som passar just den klass eller den elev som ska läsa och då behövs bra information om nya böcker. Sedan finns det såklart gamla favoriter som alltid håller, men det ska vara ett medvetet val att använda dem inte ett val i brist på nyare alternativ.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framför allt letat efter när du läst och gjort ditt urval (ungdomsböcker)? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?  

Det jag letar efter är berättelser som berör och som kan tilltala målgruppen. De ska kännas och karaktärerna ska vara trovärdiga. En trend är tyvärr att det ges ut ganska få böcker för läsare över 12 år och visst kan unga då gå över till vuxenböcker, men det är något speciellt med riktigt bra böcker om unga människor att identifiera sig med och inspireras av. Många författare som tidigare skrivit för åldern 12-15 eller för Unga vuxna skriver nu istället för åldersgruppen 9-12 år. Positivt är dock att jag det senaste läst väldigt bra böcker av debutanter, vilket lovar gott för framtiden. 

En trend rent innehållsmässigt som jag anar är att världen utanför Stockholm får ta mer plats. Det är positivt. Inget ont om huvudstaden, men det är trevligt att till exempel få veta mer om samernas liv i Himlabrand av Moa Backe Åstot, som är en av mina favoriter i år.

ibby på årets bokmässa

Årets Peter Pan-pris: Kiosken av Anete Melece

Torsdag 24 september 9:45-10:15 kan du lyssna på årets Peter Pan-prisvinnare i samtal med Mats Wänblad.

Olga drömmer om att resa till fjärran platser men kan inte lämna kiosken där hon jobbar. Och bor. En morgon välter hela kiosken och Olga upptäcker att hon kan bära den på sina axlar. Hon bestämmer sig för att ta en promenad och från den stunden förändras Olgas liv. Möt den lettiska bilderboksskaparen Anete Melece i ett samtal med författaren Mats Wänblad kring Kiosken som började som animerad film – kanske sägs också något om att våga drömma och gripa tillfället i flykten.

Samtalet är en del av årets Bokmässa och kräver seminariekort. Seminariekortet gör att du kan se alla mässans seminarium fram till nyår.

Honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Irja Löfberg Nilsson

Vem är…?

Förutom att jag har ett stort läsintresse gillar jag att löpträna och sticka. Jag spenderar gärna helgerna och semestern vid fritidshuset.

Vad gillar du att läsa?

Det mesta men kanske fram för allt bilderböcker, grafiska romaner och socialrealistiska romaner.

Vilken är din absoluta favoritbok?

Donna Tartts Den hemliga historien var under många år den stora favoriten och har hängt med länge.

Vad läser du just nu?

Just nu läser jag Ett hastigt rent rop av Siobhan Dowd och Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot.

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

För att den är så fantastiskt bra! Och för att barn och unga är våra viktigaste läsare.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framför allt letat efter när du läst och gjort ditt urval (fokus bilderböcker)? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?

Jag har nog främst sett till samspelet mellan bild och text eftersom jag tycker att det är det som gör en riktigt bra bilderbok. 

Det blev uppenbart för mig när jag läste så många nya bilderböcker att den svenska utgivningen har kommit långt vad gäller representation i bilderböcker. Det var väldigt fint att se.

Miljöförstöring, klimatförändringar men också kärlek till naturen skulle jag säga är något av en trend jag märkte av i senaste årens bilderboksutgivning.

Årets Peter Pan-pris går till Kiosken av Anete Melece!

Kiosken är utgiven av Lilla Piratförlaget. Länk till högupplösta bilder finns längst ned i inlägget.

Motiveringen lyder:
Olga i Anete Meleces ”Kiosken” drömmer sig bort till fjärran platser och förkroppsligar därmed längtan efter äventyr, efter att se nya platser och att upptäcka världen.
På ett lättsamt och lekfullt sätt beskriver berättelsen hur viktigt det är för oss att vidga våra vyer och öppna ögonen gentemot det som finns utanför våra egna kioskväggar. Både för att öka vår förståelse för andra människor, och för vårt eget nöjes skull.
Med sin underfundiga text, i varsam översättning av Juris Kronbergs, och sina färgstarka inbjudande illustrationer är ”Kiosken” en värdig Peter Pan-vinnare.

Peter Pan-priset instiftades år 2000 av IBBY Sverige och
Bok & Bibliotek, och delas årligen ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden.
Den vinnande boken ska ha särskilda litterära kvaliteter och uppfylla ett eller flera av följande kriterier:
• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den
svenska utgivningen
• den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer
Juryn utgörs av IBBY Sveriges styrelse.

Enligt samma kriterier delas även två Silverstjärnor ut till:
Drakjägarna av Xiong Liang, översatt av Anna Gustafsson Chen, utgiven av Bokförlaget Tranan och
Hur funkar en fyr? av Roman Beljajev, översatt av Ylva Mörk, utgiven av Karneval Förlag.

Bild på omslaget finns för nedladdning här
Bild från inlagan finns för nedladdning här
Bild på Anete Melece finns för nedladdning här

Gulliverpriset år 2021 tilldelas Agneta Edwards

Fotograf: Conny Palmqvist

Med följande motivering:

Agneta Edwards har som läsfrämjare, författare och föreläsare med
stort engagemang och passion bidragit till kunskapsspridning av bilderboken. Hennes fokusområde har framförallt varit förskolan, där hon i olika läslustprojekt har inspirerat till medvetna och djärva bokval, lustfylld läsning och spännande boksamtal. Hennes läsfrämjande gärning tog fart med projektet ”Boksnurran” 1997. I samma anda har hon fortsatt med föreläsningar, workshops, skrivarkurser i olika projekt.
Hennes bok ”Bilderbokens mångfald och möjligheter” är en inspirerande ögonöppnare. Med sitt arbete med den digitala plattformen Polyglutt har hon bidragit till språkutveckling och tillgänglighet till god litteratur för alla barn.
Agneta Edwards är en inspiratör som med entusiasm och glöd utmanar läsaren, stor som liten, att med lekfull nyfikenhet utforska bilderbokens möjligheter.

Det är med glädje vi tilldelar Agneta Edwards Gulliverpriset.
Välkommen till den digitala prisutdelningen! Den sker 21 april 2021 kl. 18.30 via Zoom. Då kommer Agneta Edwards också att berätta mer om sitt arbete i ett samtal med Susanne Sandström och Mats Wänblad från IBBY Sverige.
Anmäl intresse i ett mejl till margaretha.ullstrom@gmail.com senast 19 april 2021. Länk till samtalet skickas ut 20 april 2020.

Nedladdning av pressbild här OBS: Fotograf: Conny Palmqvist

Nedladdning av pressmeddelande här


Peter Pan-prisets shortlist 2021

Här är 2021 års shortlist till Peter Pan-priset. Vinnaren tillkännages på vårt årsmöte 25 mars. De nominerade till Peter Pan-priset uppfyller ett eller alla dessa kriterier:

• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen
•den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer

Kiosken
Text och bild: Anete Melece
Översättare: Juris Kronbergs
Lilla Piratförlaget
Ursprungsland: Lettland

I många år har Olga jobbat i kiosken, hon känner alla kunder och vet vad alla vill ha. På kvällarna händer det att Olga blir  lite ledsen, för hon vill resa men kan aldrig lämna kiosken. Istället läser hon resemagasin och drömmer om fjärran platser. Men en morgon förändras allt! När hon försöker få tag på några killar som stjäl godis välter hela kiosken, och Olga upptäcker att hon kan bära den på sina axlar. Hon bestämmer sig för att ta en promenad.
Anete Melece har skapat en färgstark och underhållande bok om drömmar som kan slå in när man minst anar det. Allt man behöver göra är att gripa tillfällen som kommer i livet. En bok att känna igenom sig i och inspireras av.
/Anja Eriksson

Dörren
Text och bild: JiHyeon Lee
Mirando bokförlag
Ursprungsland: Sydkorea

Dörren är en silent books som bjuder in till ett ordlöst äventyr. Den handlar om ett barn som lever i ett samhälle där hen inte riktigt passar in. Ensamheten syns och känns. Genom en nyckel kan barnet öppna en gammal dörr och lämna ensamheten bakom sig. På andra sidan dörren öppnar sig en helt ny värld, befolkad av fantasifulla karaktärer. Den nya världen känns till en början skrämmande men snart hittar barnet sin plats. Hen bjuds in och får känna samhörighet. Barnet växer av denna upplevda gemenskap och kan, när äventyret går mot sitt slut, ta med sig den positiva känslan in den egna världen. 

Författaren och illustratören JiHyeon Lee förstärker bokens tematik genom sitt användande av färg. De inledande uppslagen, när barnet känner sig ensamt, går i en gråskala. När barnet kommer in i den nya världen blir bilderna i färg, alla illustrerade i mjuka pastellfärgade toner. Färgskalan skapar en känsla av trygghet, värme och harmoni. När barnet lämnar den magiska världen fortsätter illustrationerna att vara i färg. Det kan läsas som att hen har gått stärkt ur sitt äventyr.  

Dörren är en hoppfull berättelse där läsaren genom bokens ordlöshet bjuds in till medskapande. 
/Jenny Edvardsson

Lika men ändå olika
Text & bild: Feridun Oral
Översättning: Hamdi Özyurt
Storge förlag
Ursprungsland: Turkiet

Det är fantastiskt roligt att i år ha möjligheten att lyfta fram en fin barnbok som är översatt från turkiska! 

Lika men ändå olika är skriven och illustrerad av Feridun Oral. Oral, som illustrerar både egna och andra författares barnböcker, jobbar även med måleri, keramik och skulptur i sin ateljé i Istanbul. 
Det här är en bilderbok med svindlande vackra och personliga illustrationer, ibland väldigt gulliga, men ibland också lite mörkare och med en fascinerande skevhet i perspektivet.   

En vårkväll föder en av getterna i herdens flock en söt, liten killing. Herden upptäcker snart att killingen inte kommer att kunna gå, eftersom frambenen är för svaga. Till att börja med bär han den lilla i sin väska. Men en dag får han en idé och tillverkar en slags cykel av grenar, med vars hjälp killingen kan ta sig fram på egen hand och på riktigt delta i livets äventyr, tillsammans med resten av flocken. 
/Charlotte Goobar

En fe på badhuset
Text och bild: Baek Heena
Översättning: Sun-Kyoung Choi
Bokförlaget Trasten
Ursprungsland: Sydkorea

En fe på badhuset av Baek Heena handlar om den lilla flickan Dukji som går till badhuset med sin mamma. Där ska hon få bada och om hon inte börjar gråta när mamma skrubbar henne ren ska hon få en drickyoghurt.
På badhuset träffar Dukij en gammal tant som säger att hon är en fe som tappat sina vingar. Tillsammans leker dom roliga lekar och kanske är det så att den gamla tanten är en fe med magiska krafter.
Baek Heena fick ALMA-priset 2020. Dockorna hon skapar, som har huvudrollerna i hennes fotografiska barnböcker, är oemotståndliga med sina varma, levande och humoristiska
uttryck.
/Klara Svae

Alaska
Text: Anna Woltz 
Översättning: Olov Hyllienmark 
Lilla Piratförlaget
Ursprungsland: Nederländerna

I sjuan börjar Sven och Parker i samma klass. Sven är nervös och vill helst göra sig osynlig. Han vill slippa bli den konstiga med epilepsi som han var i sin förra skola. Parker har haft sitt livs värsta sommar. Hon har fått lämna bort sin älskade hund Alaska och har en familj i kaos. För att dra uppmärksamheten bort från sig själv får Sven hela klassen emot Parker. 

När Parker upptäcker att Alaska nu bor hos Sven kokar hon över. Allt är bara för orättvist. Hon smyger sig in i Svens hus på natten med rånarluva på för att ta Alaska tillbaka. Det blir början på ett långt och krångligt sätt för en vänskap att växa fram. 

Alaska är en bok om sådant som gör ont och inte blev som det skulle. Hur hjälp kan finnas på de mest oväntade personerna. Läs och boktipsa alla elva, tolv och trettonåringar i din närhet. 
/Paula Högström

Min katt Koozy
Text: Anastasia Qarawani
Bild: Maja Kastelic
Översättare: Elisabet Risberg
Atrium Förlag
Ursprungsland: Jordanien

Ibland händer det att någon man älskar försvinner. Den skickliga illustratören Maja Kastelic (Slovenien) tecknar upp en värld med mjuka pennor, som är både vacker, djup och melankolisk. Jordanska Anastasia Qarawanis berättelse om pojken och hans katt kan förefalla tillrättalagd på ett sätt som vi uppfattar som gammaldags. Men bakom det söta finns verklighetens obönhörliga fakta – ibland kommer inte de vi älskar tillbaka. Något annat kommer istället, men det blir inte precis på samma sätt, och vi måste hitta nya sätt att handskas med livet och rädslorna. 
/Helena Bergendahl

Hur funkar en fyr?
av Roman Beljajev
Översättning: Ylva Mörk
Karneval förlag
Ursprungsland: Ryssland

Visste du att Frihetsgudinnan började sitt liv i New York som fyr? Det visste inte jag heller förrän jag läste Hur funkar en fyr? av ryske författaren och illustratören Roman Beljajev. Det här är en faktabok när den är som bäst. Beljajev är uppenbart fascinerad av sitt ämne och förmedlar det så att man rycks med, oavsett ålder. Berättandet är samtidigt lågmält vederhäftigt på ett sätt som visar att författaren litar på sina faktas inneboende förmåga att väcka intresse.
Med tvärsäkra linjer och en kolorit med ett tryck i färgerna som sällan ses i svensk utgivning beskrivs fyrar från hela världen. Inte bara hur de funkar, utan också varför de finns och vad man ska tänka på om man själv vill bygga en. Vilket jag just nu är väldigt sugen på att göra.
Det är kul att kunna lyfta fram en översatt faktabok i det här sammanhanget. Särskilt en som förklarar det varenda människa undrat över. Som varför det alltid finns en balkong runt lanterninen (den inglasade delen högst upp på en fyr). Nej, det är inte för att turister ska få en fin utsiktsplats. Det är för att man ska komma åt att putsa glaset, så klart. Det är ju lite av idén att ljuset från fyren ska synas bra.
/Mats Wänblad

Antifanter på taket
Text: Marita van der Vyver
Bild: Dale Blankenaar
Översättning Ulla Forsén
Förlaget Hjulet
Ursprungsland: Sydafrika

David ska sova över hos farmor och farfar, men allt känns obekant och lite läskigt. Snart hör David något på taket som antagligen är hoppande och dansande antifanter, otäcka varelser som farfar skrämmer bort med käppen. Men då hör David istället en krokopotamus inne i badrummet – och skymtade han inte en blå raffosaurus i springan mellan klädskåpets dörrar?
Det här är en bilderbok med hög igenkänningsfaktor. Lagom läskig samtidigt som farmor och farfar hela tiden står för trygghet och stöd (och hjälp att skrämma bort farligheterna), genom att omvandla rädslan till motorn i en spännande lek där Davids fantasi bejakas istället för att förminskas eller skrattas bort.
Marita van der Vyvers Text är rytmisk och repeterande, som orden i en riktigt bra saga. Och Dale Blankenaar utnyttjar bokens ovanligt höga och smala format till perspektivförskjutningar och hisnande bildlösningar.
Jag tror att det kan bli en perfekt nattningsbok för många barn. Men det kanske är klokt att prova den i dagsljus först. En gråvit renonilla under sängen är inte att leka med.
/Mats Wänblad

Magiska godiskulor
Text och bild: Baek Heena
Översättning: Sun-Kyoung Choi
Bokförlaget Trasten
Ursprungsland: Sydkorea

Baek Heenas bilderbok Magiska godiskulor tar sin avstamp i en magisk realism. Människorna där är skulpterade i lera och placerade in i miniatyrvärldens rum. Stämningsmättat ljus, dis och höstfärger bidrar till att förmedla den suggestiva upplevelsen som skapar en poetisk stämning. Där blir också texten en levande del i bilden. Vi möter ett ensamt barn som spelar kula  i en höstklädd park. När berättarjaget Dongdong finner de magiska godiskulorna i en leksaksaffär och stoppar dem i munnen händer snart märkliga saker. En soffa, en hund, en pappa och en bortgången mormor får alla plötsligt en röst som når fram till Dongdong. Den magiska dimensionen finns mitt ibland oss, mitt i vardagslivet. På bokens sista sida får Dongdong mod att ställa barndomens väsentliga fråga till läsarna/lyssnarna: ”Ska vi leka?” På så sätt förmedlas en insikt om lekens och fantasins betydelse för att ge barnet mod och skapa sig vingar som kan bära ut i världen och i livet som väntar.  Bildberättelsen öppnar så sinnet för en vardagens magi. Den finns där, bara vi öppnar våra ögon för att söka se. 
/Margaretha Ullström

Den stora ordfabriken
Författare: Agnès de Lestrade
Illustratör: Valeria Docampo
Översättare: Marianne Tufvesson
Atrium Förlag
Ursprungsland:

Ord har betydelse. Att ha tillgång till dem berikar oss människor. Men tänk dig en värld där ord måste köpas, och där du inte har råd att köpa just de ord du längtar efter och där du inte har råd att prata. Det blir en kall och underlig plats. I den världen lever pojken Phileas. Han vill kunna förklara sin kärlek för den undersköna flickan. Hur
göra? Man kan hitta bortslängda ord i soporna, men de är oftast oanvändbara. Ibland finns det ord att köpa till extrapris. Men man kan också som barnen fånga ord med fjärilshåv. Phileas har fångat tre ord: Körsbär! Sandkorn! Cirkel! Med dem ska han förklara han sin kärlek för den undersköna flickan. Flickan ger honom en puss på
näsan och då, då använder han ordet som han sparat för ett alldeles speciellt tillfälle som detta: igen! En berättelse som i ord och bild uttrycker den betydelse ord har för oss människor för ge uttryck för tankar och känslor. Utan ord blir livet besvärligt. I de inspirerande bilderna i dämpade gulbeiga färger som bryts av kärlekens röda färg,
flyger ord omkring. Orden som i olika storlekar och längd rör sig utmed boksidorna och landar på de mest konstiga platser ger konkretion, kraft och energi åt berättelsen.
Det handlar om en berättelse som växer i sin uppfordrande maning att skydda rätten till ordet, rätten att tala fritt och kunna säga sitt hjärtas mening. En stor, liten bok om betydelsen av frihet.
/Margaretha Ullström

Drakjägarna
Text & bild: Xiong Liang
Översättning: Anna Gustafsson Chen
Bokförlaget Trasten
Ursprungsland: Kina

I sagans och mytens värld, världen över, finns det drakar. Har de kanske faktiskt existerat i ett forntida Kina där ju ”drakens ättlingar” bor?
En gång för länge sedan fanns det drakjägare, inte så väldigt många för endast de starka och modiga kunde tränas upp att jaga och döda drakar. Det kanske inte fanns så många drakar heller för den delen…för de blev svårare och svårare att hitta. Och snart syntes de inte till. Överallt och under långa tider letade drakjägarna, ovan molnen och under vattenytan, i alla skrymslen och vrår. Ett helt liv av letande och ändå ingen drake så långt ögat nådde. Skulle människorna glömma bort dem nu?
Människorna började samla minnen om drakarna i sten, i skrift, i bild. Draken som figur inlemmades i vardagen och syntes snart lite varstans. 
Och i hundratals år fortsatte ättlingarna till drakdräparna att leta, tills en dag några speciellt modiga och starka kom på att leta på en speciellt avlägsen plats. Djupt nere i jordens innanmäte hade drakarna förskansat sig undan drakdräparnas svärd. Återseendet blev både skärrat och glatt. Drakdräparnas ättlingar hade ärvt en längtan som nu fick ett slut och drakarna kunde andas ut.

Xiong Liangs bildberättande är uttrycksfullt, stämningsfullt och liksom precist. Linjeföringen sätter människor och föremål i perfekt skärpa. Miljöer och landskap framstår drömlika, tidlösa, målade i färger och textur som skapar både atmosfär och en känsla av olika klimat.

I Xiong Drakjägarna vävs gamla myter/historiska traditioner samman med samtiden. Vi kan läsa den som en fantasifull och lite läskig berättelse om drakar och äventyr – kanske läser barn den så? Vi vuxna, som läser med andra glasögon, kan se den alludera på samtida Kina, och rädslan att det som flödar in från andra kultursfärer ska trycka undan det traditionellt kinesiska som då faller i glömska. Berättelsen kan även läsas med människans drift att utplåna andra arter i tankarna. Det kan vi prata med barnen om.

Drakjägarna talar om människans behov av historia och sammanhang – det som säger något om vem du är. Den talar om minne, om vikten av berättelser för att bevara och förklara. 
Boken är en stafettpinne överlämnad till barnen.
Xiong Liang, född 1972, är en banbrytande och prisad bilderboksmakare från Kina. Drakjägarna är den första som blivit översatt till svenska. Jag hoppas innerligt på fler.
/Susanne Sandström

Annika Thor och Anna Bengtsson nominerade till HC Andersen Award 2022

IBBY har nu tillkännagivit de nominerade till HC Andersen Award 2022. Det är totalt 62 nominerade från 33 länder. De nominerade från Sverige är Annika Thor och Anna Bengtsson.

Annika Thor debuterade 1996 med ”En ö i havet”, första delen i serien om systrarna Steffi och Nelli som kommer som flyktingar till Sverige under andra världskriget. Sen dess har hon skrivit en stor mängd böcker för barn och unga, varav flera blivit översatta och lästa av barn över hela världen. Hon har också blivit hedrad med prestigefulla utmärkelser som Astrid Lindregn-priset, Augustpriset och Deutscher Jugendliteraturpreis.

Anna Bengtsson har varit verksam under många år, och har illustrerat både sina egna texter, och i samarbete med andra författare. Hon debuterade 1986 och har bland annat blivit tilldelad Elsa Beskow-plaketten samt varit nominerad till Augustpriset.

IBBY international presenterar en shortlist till priset i januari 2021. Vinnaren tillkännages på bokmässan i Bologna 2022.

Gulliverpriset 2020

Illustration Eva Eriksson

Välkommen till ett samtal och mellan årets Gulliverpristagare Linda Holmer och illustratören Helena Bergendahl från IBBYs styrelse. I samband med samtalet får Linda årets Gulliverdiplom.

Juryns motivering lyder:
Genom att belöna Linda Holmer med Gulliverpriset vill vi lyfta fram det arbete som görs där bilderböcker för barn blir till, ett område som inte tidigare blivit belönat. Linda har öppnat upp för samarbeten och gästlärarskap med olika bilderboksproffs inom bilderbokens teori och praktik – med stor tonvikt på bild- textrelationen, skrivprocessen och bilderbokens formfrågor. Detta, att inte bara koncentrera sig på bilden, utan på helheten, har etablerat HDKs kurser som en unik avancerad vidareutbildning för redan yrkesverksamma barnbokskreatörer med olika bakgrund.
På så sätt har bilderbokskurserna på HDK fått inflytande på svensk bilderboksutgivning.

Var: Via Zoom, länken finns här

När: Måndagen den 7 december kl 18.00


Priset instiftades 1969 av BUR, Barn och ungdomsboksrådet, numera IBBY Sverige, och utdelas varje år till den som genom verksamhet av kritisk, teoretisk eller praktisk karaktär väsentligt bidragit till att öka förståelsen för barn- och ungdomsboken.
Pristagaren utses av Gulliverkommittén som består av representanter för Svenska barnboksinstitutet, Svenska förläggareföreningen, Svenska bokhandlarföreningen, Svenska tecknare, Sveriges författarförbund, Sveriges Radio/Television/Utbildningsradion och IBBY Sverige. Priset består av ett diplom samt en penningsumma.

Välkommen till Peter panpris-seminarium och prisceremoni

På lördag kl 13.00 blir det seminarium och utdelning av Peter Pan-priset till Eymard Toledo för Bené – snabbare än den snabbaste hönan, i år digitalt via länken till Zoom nedan.

Zoomlänk  (Meeting ID: 812 7732 2308)

Det går också bra att anmäla sig till seminariet via Stockholms stadsbibliotek så får man länken skickad till sig här

Seminariet leds av författaren Mats Wänblad och illustratören Helena Bergendahl, bägge från IBBY Sveriges styrelse. Samtalet tolkas till svenska från portugisiska.

Logga in kl 13.00 och var med! Vi ses!

I samarbete med 
Internationella Barnboksveckan
Internationella Biblioteket
Kungsholmens Bibliotek
Kista Bibliotek

Läs gärna artikeln om Eymard Toledo och Bené från Opsis barnkultur här
Béne den snabbaste hönan är utgiven av Karneval förlag och översatt av Björn Eklund från tyska