Illustrationsbiennalen i Bratislava

Rekordstort svenskt deltagande

Fredagen den 15 oktober 2021 öppnade den 28:e illustrationsbiennalen (BIB) i Bratislava på Bratislava slott.  Det var ett ovanligt år, i sista minuten bestämde arrangörerna att låta juryn sammanträda digitalt på grund av ännu osäkra förhållanden med coronaviruset, samt att ställa in symposiet och den workshop för unga illustratörer som brukar äga rum. Det blev alltså en vernissagedag med mycket slovakisk press men utan illustratörer och utan den internationella publik som brukar besöka Bratislava i samband med festivalen.

Utställningen äger rum på Bratislava slott som reser sig över omgivningarna och är stadens främsta turistattraktion.

Utställningen i år visade verk från 340 illustratörer från 42 länder. I slottet visades också en utställning med den iranske illustratören Hassan Mousavi som fick Grand Prix 2019, samt den franska illustratören Albertine som vann HC Andersson-priset 2020

Biennalen startades 1960 som en inhemsk bokfestival men två år senare utvecklade man festivalen som ett sätt för de då tjeckoslovakiska illustratörerna att få ett internationellt nätverk. Festivalen stöds finansiellt av slovakiska staten samt banken Postova Banka och är tätt knuten till både UNESCO och IBBY.

Det är IBBY-organisationerna i respektive land som nominerar illustratörer till utställningen. På uppdrag av styrelsen i svenska IBBY föreslog undertecknad och Ulla Rhedin tio illustratörer varav åtta glädjande nog tackade ja. De svenska deltagarna var Sara Gimbergsson, Per Gustavsson, Lotta Geffenblad, Kristin Lidström, Maria Jönsson, Aron Landahl, Emilie Östergren och Marcus Gunnar Pettersson. Det är decennier sedan Sverige var representerat med så många illustratörer.

Jag var alltså en av få utländska besökare när jag i oktober besökte illustrationsbiennalen. 2015 var jag med i den internationella juryn och det var intressant att se vad som hänt sedan dess. Själva festivalen är sig lik, med alla länders bidrag i bokstavsordning – ordentligt skyddade bakom glas på grund av den stora mängd skolklasser som besöker utställningen. Min stora invändning efter 2015 var att själva böckerna inte fanns tillgängliga. Nu hade man uppenbarligen tagit till sig av den kritiken och lagt till ett litet bibliotek (med bibliotekarie!) där alla utställda verk fanns representerade.

De svenska böckerna i utställningens bibliotek.

För mig är detta väsentligt, jag förstår inte hur man kan se eller bedöma illustrationer utan tryck, en känsla av vad det är för slags text och så vidare. Här får man svaren på många frågor – riktigt abstrakta konstnärliga verk som man undrat över kanske hör hemma i en poesibok för unga vuxna.

Tyvärr vann inga av de svenska bidragen något pris, men det var också stor konkurrens från en mängd erfarna och namnkunniga illustratörer, såsom årets Peter Pan-vinnare Anete Melece från Lettland, Mirokomachico och Ryôji Arai (ALMA-priset år 2005) från Japan och Annmarie van Haeringen från Nederländerna, för att bara nämna några.

Det var alltså riktigt hög nivå på bidragen med många utpräglade personliga uttryck.

Vissa tendenser står sig – som att det är vanligt med konstgrafiska tekniker som screentryck och koppargrafik. Flera av de japanska bidragen är påtagligt måleriska och expressiva och traditionen med pillig surrealism/fantasi är stark i östra Europa. Det går att se att både Tjeckien, Slovakien och Polen har en egen tradition av grafisk form – där den grafiska formen är minst lika mycket arbetad som illustrationerna.

Måleriskt och expressivt omslag från Japan: Gotcha! av Seizmo Tashima.

Ur Until the Wear is Torn Off av Milan Stary, ett tjeckiskt exempel på serie i barnboksformat.

En tydlig trend sedan några år tillbaka är att kapitelböcker för äldre barn med riktigt mycket illustrationer blir allt vanligare. Då blir också övergången till serier och graphic novels mer flytande.

Ett exempel på detta var vinnaren av Grand Prix – festivalens mest prestigefyllda pris – som i år gick till spanska Elena Odriozola och boken Sentimientos encontrados (Mixed Feelings). Illustrationerna är gjorda med blyerts och i rutor. Formen, de serieliknande bilderna, gör att boken känns just som en graphic novel – vilket jag tycker passar det reflekterande ämnet väl. Det handlar om alla våra känslor; hur svartsjuka och avund, skam och skuld skiljer sig åt eller att fenomenet med fjärilar i magen kan vara både läskigt och underbart. Allt detta i dialog med de klassiska filosoferna. Boken är skriven av Gustavo Puerta Leisse.

Illustration ur Elena Odriozolas prisbelönade bok.

Elena Odriozola är från San Sebastian och har medverkat i över hundra böcker, många av dem översatta till flera språk, dock inte svenska. Vill man läsa mer om Elena finns IBBY Spaniens motivering till HC Andersenpriset att läsa på nätet.

Arrangörerna av BIB säger sig vara världens största okommersiella illustrationsfestival. Jag har funderat mycket på det, jag tycker själv att kommers är en ganska viktig del av att kunna hitta läsarna. Men förhoppningsvis kan utställningen bidra till att man uppmärksammar ett spännande konstnärsskap som annars inte har möjlighet att nå ut i bruset.

För en besökare av BIB så är den internationella överblicken den stora behållningen av besöket. Att upptäcka socialrealism från Kina, den stora mängden fantastiska illustratörer från Iran – eller varför inte från Finland som alltid överraskar med nya kreativa uttryck.

Text och foto: Helena Bergendahl

Inbjudan till Workshop


„Kein Kinderspiel!“ Werkstatt für Übersetzer:innen deutschsprachiger Kinder- und Jugendliteratur vom 31. Juli bis 5. August 2022 in Hamburg.

Från 31 juli till 5 augusti 2022 bjuder Arbeitskreis für Jugendliteratur e.V., tillsammans med den tyska översättarfonden, in till den internationella översättarworkshopen ”Kein Kinderspiel!”

Detta är specifikt tillägnat tyskspråkig barn- och ungdomslitteratur och äger rum i Elsa-Brändström-Haus i Hamburg. Målgruppen för workshopen är professionella översättare av barn- och ungdomslitteratur som översätter från tyska till andra språk.

Workshopen är öppen för sökande på alla språk; Konferensspråket är tyska. Konferensprogram, boende och måltider under workshopens är gratis. Dessutom får deltagarna reseersättning.

Sista ansökningsdag är 15 maj 2022.

Programmet och ansökningshandlingarna finns tillgängliga här:

https://www.jugendliteratur.org/veranstaltung/kein-kinderspiel-1393/?page_id=1

Under den romska veckan på Rinkeby bibliotek

Felicia, Angelina, Ronaldo, Alexandra. En efter en kommer de fram på scenen och samtalar med Gunilla Lundgren om vad den romska skrivarklubben Le Glatenge Pen Club på Askebyskolan i Rinkeby betytt för dem. Fyra böcker har det blivit genom åren. Fyra böcker som utgår från den alldeles vanliga verkligheten och som kryddar denna med värme, fantasi och livsglädje. Det går inte att ta miste på den stolthet och entusiasm de känner för sin del i hur dessa böcker blivit till.

Barnen tillsammans med Gunilla Lundgren, t.h. (Foto: Pia Cronholm)

Först kom Askungen i Rinkeby år 2016. Två år senare var det dag för Daniels dag, som var för lite yngre barn, och vars huvudperson var ett syskon till de som skrev om Askungen i Rinkeby. 2019 såg Glad Påsk dagens ljus, även den för lite yngre barn, och året därpå utkom Min mamma är en ängel. Och det är Pippi Långstrumps mamma också och huvudpersonen i denna bok har omisskännliga drag med samma starka, okuvliga, rättrådiga person som vi möter i böckerna om Pippi.

Denna skrivarklubb är nu inne på sitt sjunde år. Och naturligtvis finns inte alla kvar, som var med från början, men så här säger Felicia, nu i tjugoårsåldern, med bra jobb och blandade minnen och erfarenheter från sin uppväxt i Rinkeby: ”När jag gick i femman hände något betydelsefullt i mitt liv: jag blev medlem i Barnens romska skrivarklubb, Le Glatenge Pen Club. Vi träffades ungefär en gång i veckan och jag är fortfarande medlem. Hittills har vi skrivit fyra böcker tillsammans! Pengarna vi tjänar skänker vi till ett litet bibliotek, Barnens romska bibliotek, som vi har öppnat i Rumänien. Det känns verkligen roligt för mig att hjälpa andra romska barn som inte har det lika bra som jag.”

IBBY Sverige stöder även Barnens romska bibliotek och Pia Cronholm har tidigare skrivit en berättelse från ett besök i Bukarest när biblioteket firade tre år. Av olika orsaker har biblioteket flyttats från sin plats i en förort till Bukarests centralbibliotek. Men arbetet för att utveckla bibliotek pågår i oförminskad takt och planer finns för att biblioteket ska få en egen lokal.

Felicias text finns med i boken Rinkeby: Världens torg i 50 år med underrubriken Rinkebybor och Gunilla Lundgren 1971-2021. Det är en bok som man önskar att många skulle läsa, då den berättar om ett Rinkeby som alltför få känner till. En historia om överlevnad och livsglädje och kamp och gemenskap.

/Birgitta Alm

Rinkeby: Världens torg i 50 årRinkebybor och Gunilla Lundgren 1971-2021. Omslag: Tiffany Milton.

IDAG: Internationella barnboksdagen

Idag den 2 april, H C Andersens födelsedag, firas Internationella barnboksdagen över hela världen. Varje år får ett land ansvar för firandet och tar fram en poster och ett tema. Ansvarig i år är Ibby Canada med temat Stories are wings that help you soar every day, fritt översatt Berättelser är vingar som hjälper dig sväva fritt varje dag

Här delar vi med oss av några boktips som kan hjälpa dig och barn i din närhet att sväva:

”Kiosken” av Anete Melece, Lilla Piratförlaget
https://lillapiratforlaget.se/bocker/kiosken/

”Kom dagen, kom natten” av Åsa Lind och Emma Virke, 
Lilla Piratförlaget
https://lillapiratforlaget.se/bocker/kom-dagen-kom-natten/

”Brevet från mig” av Lena Sjöberg,  Natur & Kultur
https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-barn-och-ungdom/brevet-fran-mig/

”Om jag fötts till groda” av Annika Sandelin och Karoliina Pertamo, Förlaget
https://forlaget.com/bocker/om-jag-fotts-till-groda/

2022 års Peter Pan-pris till Maomaos längtan

Vi är glada över att meddela att 2022 års Peter Pan-pris tilldelas Maomaos längtan av Cao Wenxuan och Igor Oleynikov, översatt av Anna Gustafsson Chen, utgiven på Vombat Förlag.

Motiveringen lyder: 
Hunden Maomao springer outtröttligt mellan husse och matte som har separerat. Hans längtan efter de som älskar honom mest blir en symbol för deras längtan – kanske inte efter varandra men efter en tid som flytt och känslor som inte längre finns. Genom att ge längtan ett fysiskt uttryck fångar texten av Cao Wenxuan och illustrationerna av Igor Oleynikov på ett ypperligt sätt den där svårgripbara nostalgin som kan drabba oss alla, stora som små. Anna Gustafsson Chens översättning förmedlar också skickligt dessa små nyanser. Maomaos längtan lyckas i sin enkelhet väcka de starkaste känslor och är en värdig Peter Pan-prisvinnare.

Peter Pan-priset instiftades år 2000 av IBBY Sverige och Bok & Bibliotek (numera Bokmässan), och delas årligen ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden. Den vinnande boken ska ha särskilda litterära kvaliteter och uppfylla ett eller flera av följande kriterier:
• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen
• den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer.
Juryn utgörs av IBBY Sveriges styrelse.

Enligt samma kriterier delas även två Silverstjärnor ut till:
Emilia och pojken från havet av Annet Schaap, översatt av Per Holmer, utgiven av Lindskog förlag, och
Katten som inte hade något namn av Fumiko Takeshita & Naoko Machida, översatt av Mariko Takahashi, utgiven av Bokförlaget Tranan.

Gulliverpriset år 2022 tilldelas

Gulliverpriset år 2022 tilldelas 

Maria Nikolajeva 

Med följande motivering: 

Maria Nikolajevas akademiska gärning sträcker sig över decennier och kontinenter. Med stor bredd i sitt kunnande och ständig nyfikenhet på nya ingångar och olika genrer har hon väsentligt bidragit till att öka förståelsen för barn- och ungdomsboken. Hennes gärning syns inte minst i kurslistorna för högre utbildning inom barnlitteraturfältet, där hon även har introducerat många nya teoretiska perspektiv under forskningsfältets etableringsfas. 

Sedan 2020 har Maria Nikolajeva anordnat litterära vandringar utifrån specifika litterära verk efter en egenutvecklad vetenskaplig metod. Vandringarna bygger på att aktivera kognitiva processer genom att stimulera sinnesintryck. Upplevelsen av ett verk förstärks när läsaren djupdyker i dess atmosfär genom att titta, lyssna, lukta, vidröra eller smaka. Deltagare vittnar om hur metoden skapar en särskild närhet till verkets universum. 

Dessa litterära vandringsseminarier har kunnat genomföras utomhus, oberoende av pandemin, vilket ytterligare har bidragit till deras betydelse. För sin rika gärning inom barnlitteraturfältet, och för denna metod för litteraturförmedling tilldelas Maria Nikolajeva Gulliverpriset. 

Årets prisutdelning blir något alldeles extra! Den sker 20 april kl. 17.00-19.00 i form av en exklusiv barnlitterär vandring kring Mio min Mio, självklart ledd av Maria Nikolajeva, följt av prisutdelning med bubbel på Svenska barnboksinstitutet (Odengatan 61). Då kommer pristagaren också att hålla ett kortare föredrag. 

Deltagarantalet är strikt begränsat, så anmäl intresse snarast till mats.wanblad@gmail.com. Märk att några ytterligare platser kommer att finnas till själva prisceremonin och Marias föredrag (från kl. 18.00 på SBI), så ange om du är intresserad att komma bara på den om vandringsplatserna är slut. 

Bekräftelsemejl med exakt samlingspunkt och mer information skickas ut så snart listan är fulltecknad. 

Evenemanget arrangeras av IBBY Sverige i samarbete med Svenska barnboksinstitutet. 

Foto: Annika Nasiell

Annika thor på shortlist till hc andersen award 2022

Igår tillkännagav IBBY International de författare och illustratörer som är på shortlisten till HC Andersen Award 2022. Bland de fem författarna finns Annika Thor med!

Hans Christian Andersen Award har delats ut av IBBY sen 1956 och är ett av de mest prestigefulla priserna en barnboksförfattare och -illustratör kan få. Det belönar ett livsverk och delas ut till upphovspersoner vars samlade verk har gjort stort avtryck inom barnlitteraturen.

De nominerade är:

Författare:
Marie-Aude Murail (Frankrike),Maria Cristina Ramos (Argentina), Fatima Sharafeddine (Libanon), Peter Svetina (Slovenien), Annika Thor (Sverige), och Margaret Wild (Australien)

Illustratörer:
Beatrice Alemagna (Italien), Ryoji Arai (Japan), Iwona Chmielewska (Polen), Gusti (Argentina), Suzy Lee (Korea), and Sydney Smith (Kanada).

Vinnarna tillkännages under barnboksmässan i Bologna, den 21 mars.

Årsmöte 2022

Tid: Torsdag den 10 mars 2022 kl. 17.30
Plats:  Digitalt möte med stöd av Zoom.
Anmäl dig till årsmötet helst före den 1 mars med mejl till info@ibby.se. Länk skickas till de som anmält sig den 9 mars.

Direkt efter årsmötesförhandlingarna kommer Gulliverpristagaren att presenteras. Vi återkommer senare med mer information om prisutdelningen. Även Peter Pan-pristagaren 2021 kommer att avslöjas.

PETER PAN-PRISETS SHORTLIST 2022

Här är 2022 års shortlist till Peter Pan-priset. Vinnaren tillkännages på vårt årsmöte 10 mars. De nominerade till Peter Pan-priset uppfyller ett eller alla dessa kriterier: 

• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen
•den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer

Evenkifolkets älg
Text: Gerelchimeg Blackcrane
Illustration: Jiu Er
Översättning: Marta Östborn
Förlag: Vombat
Ursprungsland: Kina 
Översatt från kinesiska 

Gerelchimeg Blackcrane Evenkifolkets älg. Illustrerad av Jiu Er.
Översatt av Marta Östborn från kinesiska. Utg. av Vombats förlag. 
Har du hört talas om Evenkifolket? Det är ett renskötande folk som lever i norra Kina, i Mongoliet och i nordöstra Ryssland. De pratar ett tungusiskt språk, evenki. I norra Kina finns cirka 30 000 evenker. 
Den här berättelsen utspelar sig hos detta folk i de stora skogarna vid Stora Hingganbergen i norra Kina. Här möter oss en äldre jägare som skjuter en älgko. Snart också en liten, rädd moderlös älgkalv som på skakiga ben kliver fram ur busksnåren. Från den dagen följer älgkalven jägaren i vått och torrt, fram till dess jägaren är död och begraven. Älgen beskyddar faktiskt jägaren även efter hans död. Det är en ömsint berättelse om relationen mellan människa, djur och natur. Den är generöst illustrerad i en brun-beige-grön färgton. 
Illustratören Jiu Er är en uppmärksammad kinesisk konstnär. Hon var för övrigt den första kvinnliga kinesiska illustratör som nominerades till IBBYs Honour List.
/Margaretha Ullström

Gökurets lilla fågel
Text: Feridun Oral 
Illustration: Feridun Oral
Översättning: Hamdi Özyurt
Förlag: Storge
Ursprungsland: Turkiet
Översatt från turkiska

En urmakare bor ensam i ett litet hus, i en liten by, omgiven av skogen. Där tillverkar han fantastiska gökur, i vilka det varje halvtimme öppnas en lucka där en liten sjungande fågel tittar fram. 
En morgon, då han ska gå sin skogspromenad, så glömmer han att stänga ytterdörren. En katt smiter in för att leta efter något att äta och precis då öppnas luckan till ett av gökuren och en liten fågel börjar sjunga. Katten, som vill fånga fågeln, kastar sig över gökuret… och urmakaren får sig en riktig överraskning när han kommer hem igen. 
En bilderbok och ett litet äventyr med mycket vackra, realistiska illustrationer av den turkiske författaren och illustratören Feridun Oral. Förutom att illustrera och skriva, så jobbar Oral också med måleri, keramik och skulptur i sin ateljé i Istanbul. 
/Charlotte Goobar

Maomaos längtan
Text: Cao Wenxuan
Illustration: Igor Oleynikov
Översättning: Anna Gustafsson Chen
Förlag: Vombat
Ursprungsland: Kina / Ryssland (ill.)
Översatt från kinesiska

Ett par som har varit osams i många år bestämmer sig för att gå skilda vägar, flyttar till varsin stad och börjar nya liv. Tillsammans har de hunden Maomao som båda älskar och som älskar dem. När de skiljs åt längtar han så mycket att han börjar springa mellan dem, varje dag, i alla väder. År ut och år in springer Maomao mellan husse och matte och blir länken som trots avståndet håller ihop paret. När han blir trött och nästan ger upp får minnet av deras gemensamma liv honom att fortsätta. Han springer ända tills husse blir sjuk. Maomao stannar och vakar vid hans sida tills han dör. Varje dag väntar matte oroligt och undrar varför Maomao inte kommer. Men så en dag kommer han, med damm i pälsen och tårar i ögonen. Och matte vet. 
Maomaos längtan är en finstämd berättelse om kärlek och relationer, och om en längtan som har tagit ett fysiskt uttryck. De drömska illustrationerna i dämpade färger bidrar till känslan av avstånd, av sorg och nostalgi. Det är en bok som i sin enkelhet lyckas väcka de starkaste av känslor.
/Anja Eriksson

Emilia och pojken från havet
Text: Annet Schaap
Illustration: Annet Schaap
Översättning: Per Holmer
Förlag: Lindskog förlag
Ursprungsland:  Nederländerna
Översatt från nederländska 
 
Huvudpersonen Emilia bor med sin försupne far i fyrvaktarbostället men efter en olycka där ett fartyg går på grund blir Emilia omhändertagen och hamnar i Svarta villan, huset som det finns hemska berättelser om. I tornrummet på Svarta villan är det förbjudet att vara men Emilia dras dit och när hon väl kommer in i rummet förändras allt. Där finns pojken Edward, eller pojk och pojk. Han ser inte riktigt ut som en pojk utan mer som en fisk, tycker Emilia. Edward får absolut inte synas och än mindre släppas ut. Det är något som Emilia snart glömmer bort. 
Emilia och pojken från havet är en spännande berättelse med många drag från sagogenren och tydliga kopplingar till HC Andersens Den lilla sjöjungfrun. Här finns sjöjungfrur, monster och pirater och här finns kampen mellan gott och ont. Persongalleriet är udda och genom karaktärerna utforskas teman som vänskap, frihet, lojalitet, utanförskap och att vara annorlunda. 
Jag rekommenderar varmt denna bok och tänker att den skulle passa perfekt som högläsningsbok, både hemma och på skolan. 
/Jenny Edvardsson

Recept på galenskap
Text: Dita Zipfel
Illustration: Rán Flygenring
Översättning: Carina Gabrielsson Edling
Förlag: Lilla Piratförlaget/Gilla böcker
Ursprungsland: Tyskland
Översatt från tyska

Recept på galenskap är något så ovanligt som en illustrerad ungdomsbok översatt från tyska. Det är en originell bok full av humor och galenskap. Skratt som sätts i halsen när det roliga blir galet allvarligt. 
Lucie 13 år längtar ihjäl sig efter en tidigare bonusförälder som lärde henne att det är okej att vara sig själv även om man är annorlunda. Mamma och lillebror verkar ha glömt allt från den tiden. Nu ska mammas nya fruktansvärda kille flytta in och Lucie behöver pengar för att ta sig bort från hemma. 
När hon hittar en lapp om hundpromenader för 20 euro i timmen tänker hon att hon hittat rätt. Lucie börjar fundera på hur många timmar om dagen som är rimligt att gå med en hund. Bakom lappen finns ingen hund utan istället en farbror som ser livet på sitt eget sätt och nu behöver någon som skriver ner hans vansinnigt hemliga recept. Långsamt blir Lucie och herr Klinge vänner. De gör recept med både drakhjärta och enhörningsben – i vanliga fall kända under namnen tomat och rabarber.
/Paula Högström

Gips – eller när jag fixade hela världen på en dag
Text: Anna Woltz
Illustration: 
Översättning: Olov Hyllienmark
Förlag: Lilla piratförlaget
Ursprungsland: Nederländerna
Översatt från nederländska

Den som missade att läsa Alaska på förra årets shortlist får en ny chans att stifta bekantskap med Anna Woltz författarskap i år. 
Fitz är 12 år och hennes liv är i kaos. Föräldrarna har nyligen flyttat isär och efter en cykelolycka hamnar lillasyster Bente på sjukhus med en avknipsad fingertopp. På sjukhuset träffar Fitz 15-årige Adam som inte vill prata om vad han egentligen gör där – och den några år yngre hjärtpatienten Primula. 
Häng med nu: Bente blir kär i sjuksköterskan Douwe, Primula älskar kirurgen doktor Wong som rent bokstavligt har rört vid hennes hjärta. Sjuksköterskan Yasmine och doktor De Gooijer verkar behöva hjälp att komma till skott. Och Fitz och Adam är möjligen en aning kära i varandra. Men Fitz mamma älskar inte pappa ”på det rätta sättet” längre. 
Till råga på allt kollapsar pappa i följderna av samma cykelolycka och måste akutopereras ungefär samtidigt som Fitz gipsar sin egen, helt oskadade, arm för att täcka upp för en lögn. 
Det är roligt, men också mycket allvarligt. Döden är ständigt närvarande, familjer faller isär och Fitz känner att hon måste lappa ihop allt och alla. Kan gips vara lösningen? 
/ Mats Wänblad

Jefferson
Text: Jean-Claude Mourlevat
Illustration: Antoine Ronzon
Översättning: Marianne Tufvesson
Förlag: Lilla piratförlaget
Ursprungsland: Frankrike
Översatt från franska

Jefferson är den lilla igelkotten som en dag går till frisören men till sin fasa upptäcker att frisören ligger mördad på golvet. Jefferson blir anklagad för mordet och detta är början på en äventyrlig saga där Jefferson ska försöka rentvå sig. Bland annat har han hjälp av sin vän Gilbert som är en gris och en hel busslast med olika djur som han åker på en mycket speciell resa med. Jefferson är en både ömsint och stundom ganska brutal bok där djurvärlden och människovärlden möts och som tar upp samhällskritik och frågor om moral och vänskap på ett sätt som både barn och vuxna kan förstå. 
Jean-Claude Mourlevat är 2021 års ALMA-pristagare och beskrivs i motiveringen bland annat som ”en lysande förnyare av sagans traditioner, öppen inför både det svåraste och det vackraste. Tid och rum upphävs i hans berättarvärldar och på en drömsk och träffsäker prosa gestaltas eviga teman som längtan, kärlek, utsatthet och krig”.
/Klara Svae

Det var en gång och blir så mycket mer
Text: Johanna Schaible
Illustration: Johanna Schaible
Översättning: Gunilla Halkjaer Olofsson
Förlag: Lilla piratförlaget
Ursprungsland: Schweiz
Översatt från engelska

I Johanna Schaibles formmässigt och tematiskt spännande bilderboksdebut Det var en gång och blir så mycket mer berättas planeten jordens långa historia, berättas om tid och om liv. 
En allvetande berättare, eller en förälder i boken som berättar för barnet vid nattning, börjar välbekant med ”Det var en gång”… en tid då jorden formerades, en tid då väldiga dinosaurier rörde sig i landskap och en tid då de första människorna uppkom och vandrade ut över planeten; och mer tid gick och människorna blev bofasta, reste monument och uppfann snart snabbare sätt att ta sig över planeten. 
På uppslagen, harmoniska i collage och måleri, ses först naturformationer, naturlandskap som breder ut sig; människan tar liten plats och har liten inverkan på planeten. När vi närmar oss nuet förvandlas uppslagen till kulturlandskap med människan och hennes artefakter i fokus. Och vi närmar oss även en huvudperson – barnet som vi i bild ser gå på cirkus, som bor i ett hus, som släcker en lampa, ser ett stjärnfall och uppmanas önska sig något i ett nu – som får historien om planeten jorden berättad för sig i stora svepande drag. 
Den allvetande berättaren/föräldern räknar från första uppslaget ner miljarder, miljoner, århundraden, årtionden, en månad, en vecka, en dag, en timme, en minut fram till ett NU! då berättaren vänder sig direkt till barnet, som är framtid, med frågor om framtiden. 
Schaible använder på ett sofistikerat sätt bokens form för att berätta om tid som förflutit (förändringar som sker), och om tid som ligger framför oss. Boksidor, uppslag, krymper och expanderar samtidigt med tidsperspektiven – ett grepp som artikulerar bokens tema. 
Det här är en interaktiv, tankevidgande samtalsbok som visar att vi/barnet är en del av det stora – du är en del av och delaktig i historien och framtiden. Då blir det blir så mycket mer. 
Johanna Schaibles Det var en gång och blir så mycket mer, utsågs som vinnare av dPictus projekt The unpublished pictureboook showcase.
I samarbete med förlag i olika länder har Lilla Piratförlaget givit ut boken som översatts till nio språk. Johanna Schaible är konstnär och designer verksam i Bern, Schweiz. 
/Susanne Sandström

Katten som inte hade något namn
Text: Fumiko Takeshita
Illustration: Naoko Machida
Översättning: Mariko Takahashi
Förlag: Trasten
Ursprungsland: Japan
Översatt från japanska

En hemlös, svanslös katt driver runt i Tokyo. Katten har varken ägare eller namn. Som liten kallades den bara för ”kisse” och nu, när den är stor, så kallas den bara ”katt”. Alla andra katter, hundar och till och med blommor har egna namn. Medan katten rör sig genom stan, så försöker den själv hitta ett passande namn. Den prövar sig fram, men inget blir riktigt rätt. 
Det börjar regna väldigt och katten har tagit skydd under en parkbänk, då en liten flicka upptäcker den. Med mjuk och vänlig röst pratar hon med den. Då inser katten att det viktiga inte är namnet i sig, utan att ha någon att höra till, någon som pratar med en. 
I mycket fina, realistiska och retroaktiga bilder följer läsaren med längs Tokyos gator, som vi får se ur ett mark- och kattperspektiv. Vi får också möta många personliga och fina katter längs vägen. 
Fumiko Takeshita är en känd japansk barnboksförfattare. Med denna bok presenteras hon och även den japanska Illustratören Naoko Machida, för första gången i Sverige. 
/Charlotte Goobar

Till sköldpaddornas land 
Text: Hsu-Kung Liu
Illustration: Hsu-Kung Liu
Översättning: Anna Gustafsson Chen
Förlag: Natur & Kultur
Ursprungsland: Taiwan
Översatt från kinesiska

Bilderboken Till sköldpaddornas land handlar om oron och rädslan inför det som är annorlunda, och om hur denna känsla kan övervinnas genom vänskap och värme. I berättelsen reser Kanin för första gången för att besöka sin vän Skalis i sköldpaddornas land. Mötet med en främmande miljö där mycket förefaller märkligt och ovant gör Kanin nervös, men Skalis förklaringar är lugnande. Skillnaderna mellan Kanins vardag hemmavid – där allt får antas gå väldigt snabbt – och livet i sköldpaddornas land antar smått absurda drag. Nästa tåg går först om en månad, serveringen på restaurangen tar många timmar, filmen är evighetslång. Men när det är dags för Kanin att återvända hem känns tillvaron i sköldpaddornas land välbekant och angenäm. Rummen och landskapen i bilderna är tomma och ödsliga vilket förstärker känslan av det okända. Färgerna är övervägande gula, grå och gulgrå nyanser. Men i de till synes händelselösa bilderna göms ibland lågmälda skämt som när klockorna på flygplatsen inte visar tiden i olika världsmetropoler utan med symboler hänvisar till valarnas land, elefanternas land och så vidare. Boken präglas av en stillsam humor med allmängiltigt budskap.
/Stefan Borg

Årets peter pan-pristagare – Kiosken

Olga har jobbat i sin kiosk i många år. Hon känner alla kunder och vet vad alla vill ha. Men inom Olga finns en rastlöshet och en längtan bort, och en dag öppnar sig en möjlighet.

2021 års Peter Pan-pristagare Kiosken handlar om längtan efter något annat. Huvudpersonen Olga trivs med det trygga livet i kiosken och har varit där så länge att hon vuxit ihop med byggnaden. Men på nätterna drömmer hon om att resa till främmande platser. 

Bokens skapare, Anete Melece, berättar om hur hon gjorde sin research:

”Jag tillbringade en dag i en kiosk (eller det var faktiskt mer som en liten affär) och observerade det som hände och skissade människorna som kom in. Jag intervjuade också ägaren, Edwin. Han var kvarterets själ och hjärta – människor kom till kiosken bara för att prata med honom. Under de 16 år som Edwin jobbat i kiosken hade han aldrig haft semester, så liksom Olga hade han på ett sätt också vuxit fast i sin kiosk.”

Hur Edwin kände inför det vet vi inte, men det är tydligt att Olga inte är helt lycklig, även om hon själv inte riktigt klarar av att se det. Det är först när tillfället uppenbarar sig genom en olyckshändelse – kiosken välter och ramlar ner i en flod – som hon tar chansen att börja färden. Det är ett stort steg, hon är ju så van vid att tänka på andra före sig själv. Det var det här som Melece byggde sin karaktär på.  

”Hon är en olycklig optimist, någon som klarar av att se solen bakom varje moln. Det är ju egentligen en bra sak men vid någon punkt, när himlen är helt grå, övergår det till att man bara lurar sig själv att allt är bra. Hon representerar många människor, alla de som fastnat i inte helt lyckliga trygghetszoner, men är alltför rädda för att göra något åt det. Troligtvis befinner vi oss alla där vid något tillfälle i livet.”

Anete Melece befann sig själv just där när inspirationen till berättelsen kom. 

”Jag jobbade som grafisk designer på en byrå, och även om allt på ytan verkade okej kände jag djupt inom mig att jag inte längre levde fullt ut, jag hade slutat växa. Känslan ville inte lämna mig, och jag behövde förändring, så jag sa upp mig från jobbet och beslöt mig för att börja studera animation för att kunna förvandla känslan till en film.”

Och det gjorde hon, för Kiosken började som en animerad film. Den släpptes 2013 och har sedan dess fått en stor mängd prestigefulla utmärkelser från hela världen. Först sex år senare hörde det lettiska förlaget Liels un Mazs av sig och frågade om hon inte skulle förvandla filmen till en bilderbok. 

”Jag tror inte att jag skulle ha gjort det om de inte hade frågat, för jag kände att det var en historia jag redan hade berättat, och såg inget behov av att berätta den igen. Men så här i efterhand är jag väldigt glad att jag gjorde det.”

Boken är hittills översatt till 17 språk och har fått ett fint mottagande överallt. Just nu pågår projekt för att sätta upp den som både teater och opera. Bokens svenska förläggare Erik Titusson på Lilla Piratförlaget såg boken på mässan i Bologna och fastnade direkt. 

”Det är en helgjuten bilderboksupplevelse, en originell berättelse med humor och igenkänning för såväl barn som vuxna. Faktum är att jag la ett bud på rättigheterna i sittande möte, då jag kände mig så säker på att vi skulle vilja ge ut den.”

Han inflikar dock att man ju aldrig kan veta hur en bok ska mottas, speciellt böcker från andra länder. 

”Där fyller ju IBBY och Peter Pan-priset en jätteviktig funktion, att lyfta fram litteratur från andra språkområden. Men jag hade på känn att Kiosken skulle glädja läsare även här! Det är en djupt mänsklig berättelse om längtan, drömmar och oväntade möten – det är något vi alla kan relatera till oavsett kön, härkomst eller ålder.”

Även Melece själv tror att det är bokens allmänmänskliga tema som gjort den så omtyckt.

”Även om berättelsen utspelar sig i Riga i mitt huvud är det en universell berättelse som skulle kunna hända varsomhelst. Alla antingen är eller har varit en ’Olga’, eller så känner vi en. Precis som henne har vi drömmar och det är fint att få se hur de kan slå in, inte trots de omöjliga omständigheterna, utan tack vare dem.”

Just det universella och allmänmänskliga är viktigt för Meleces skapande. Nyligen illustrerade hon den svenska författaren Ingrid Olssons bilderbokstext Jag bestämmer! (Lilla Piratförlaget, 2020) och funderade då på om hon skulle behöva anpassa sina illustrationer till en svensk kontext. Kanske borde hon ta reda på hur svenska familjer har det i sina hem?

”Men så tittade jag mig runt i min lägenhet och hälften av alla möblerna kommer från Ikea. Så faktum är att det finns en liten bit av Sverige nästan överallt. Dessutom är det faktiskt inte så viktigt. Det viktiga är ansiktsuttryck och känslor, och det var det jag valde att lägga mitt fokus på.”

Kiosken förmedlar inte bara hopp, den inspirerar också läsaren att själv titta efter de möjligheter som livet kan bjuda på. Kanske är det just detta som ger berättelsen en känsla av tidlöshet och som gör att den fortsätter att leva och berättas på nya sätt. Så kunde Melece själv ana att det skulle bli en sådan succe?

”Planerade jag att göra en film som sex år senare skulle bli en bok som skulle översättas till 17 språk och skrivas om för opera och teater? Ja, allt var planerat från början, haha! Nej självklart inte. Jag bara lyssnade på mitt behov av att berätta den här historien, och det visade sig förändra mitt liv. Filmen gjorde det möjligt för mig att börja jobba som frilansare och precis som Olga kan jag nu göra vad jag vill på vilken plats och vid vilken tid jag vill. Det går inte att planera sådant, men precis som Olga gör när hon faller i floden kan vi välja att lita på att när vi gör rätt sak (och våra hjärtan berättar vad som är rätt) så kommer ’livets flod’ att föra oss till rätt plats.”

Anja Eriksson

Medlem av styrelsen i IBBY Sverige

Peter Pan-priset delas ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden.  Priset instiftades år 2000 av IBBY Sverige och Bokmässan. Det ska gå till en översatt barn- eller ungdomsbok som har särskilda litterära kvaliteter och uppfyller ett eller flera av följande kriterier:

• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap 
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen
• den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer

Honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Vem är jag, Catarina Walles? Skolbibliotekarie på Apelgårdsskolan, en F-9 skola, i Malmö där jag bygger upp ett skolbibliotek. Jag har arbetat med barn och böcker i olika former sedan mitten på 1980-talet.

Vad gillar du att läsa? Det jag läser är mycket blandat, jag bokpratar mycket för framförallt eleverna i förskoleklass till årskurs 6. Men ser jag på mig själv utifrån så ser jag att jag gärna läser och pratar om historiska äventyrsböcker.

Vad jag läser just nu? Mia Öström är en författare som jag upptäckte under förra året och nu läser jag Slutstationenskriven av henne. Det är, ja, just det, en historisk äventyrsroman.

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker? Det är lätt att skriva för det är viktigt att läsa, eller så. Jag ser det mer som att ge barn- och ungdomar en annan värld som de kan upptäcka inom olika böcker, eller att upptäcka att jag inte är ensam i det jag går igenom. För att inte tala om att lära känna andra människor och andra kulturer från andra delar av världen eller andra historiska tider.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framförallt letat efter när du läst och gjort ditt urval? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst? Det jag har letat efter är framförallt bredden i utgivningen i olika genrer. Sedan tror jag att åtminstone jag mer eller mindre medvetet tittar en gång extra på de författare jag gärna läser och inom de genrer som går hem vid bokprat eller är någon annan favorit.

De trender jag kan se är att många böcker handlar om vardag och att inte riktigt vara som alla andra. Även böcker med psykisk ohälsa och funktionsvariationer, antingen hos huvudpersonen eller i familj och nära släkt.

Honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Jenny Edvardsson

Vem är Jenny Edvardsson?

Jag brukar säga att jag är en läsande lärare. Jag har alltid en bok i gång, gärna en barnbok, en ungdomsbok eller en deckare. Jag arbetar vid Högskolan Kristianstad där jag undervisar blivande lärare. Tidigare har jag arbetat som gymnasielärare och då främst undervisat pojkar på yrkesprogram.

Jag gillar att vara hemma med min familj (man och två barn). När jag inte läser är jag gärna ute i naturen. Att gå eller springa en runda i skogen är perfekt efter en dags arbete. Att åka på stadssemestrar gillar jag också.

Vad gillar du att läsa?

Jag läser nog helst ungdomsböcker och deckare men en hel del barnlitteratur blir det också. I jobbet blir det mycket faktaböcker om undervisning och lärande och också en hel del forskningsartiklar. 

Vilken är din absoluta favoritbok?

Jag har nog svårt att säga en enda bok. Den långa vägen hem av Cynthia Voigt var under flera år min favorit och jag tror att Voigt var en av de första författarna som jag sedan började följa och läsa allt utav. En deckarförfattare som jag numera läser allt av är Fred Vargas. Hennes (Fred Vargas är en pseudonym) böcker om kommissarie Adamsberg uppskattar jag mycket. Christina Lindström som skriver ungdomsböcker är ännu en författare som jag följer. Jag har nog snarare favoritförfattare än favoritböcker. Jag måste här också nämna Hjalmar Söderberg. Många av hans noveller och romaner är fantastiska.

Vad läser du just nu?

Just nu läser jag Så nära att det bränns av Christina Lindström och Jag ser allt du gör av Annika Norlin (ska prata om den i en av mina bokcirklar). 

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

För att barn- och ungdomslitteraturen är så viktig. Det är genom denna litteratur vi skapar framtidens läsare och får framtida läsare. Det gäller att visa på den bredd som ändå finns inom barn- och ungdomsboksutgivningen i Sverige.  

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framförallt letat efter när du läst och gjort ditt urval (fokus ungdomsböcker)? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?

Jag har haft fokus på böcker för ungdomar (12+) och försökt hitta böcker som jag tänker kan passa målgruppen. Det får gärna vara böcker som berör, väcker frågor och engagerar läsaren. Tyvärr upplever jag att det inte getts ut lika många ungdomsböcker de senaste åren. Enligt Bokprovningen har utgivningen minskat med 38 % de senaste fyra åren (Bokprovning på Svenska barnboksinstitutet: En dokumentation Årgång 2020https://www.barnboksinstitutet.se/bokprovning/bokprovning-2021/), så min upplevelse verkar stämma. Jag har dock fått läsa många bra debutanter och det är alltid roligt. Nu hoppas jag att debutanterna fortsätter skriva för åldrarna 12+.

I litteraturen som jag läst har jag kunnat se en stark samtidsorientering och många av böckerna lyfter frågor om våld, kriminalitet, vänskap, relationer och sociala medier.

honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Susanne Sandström

Vem är…?

Jag läser i minst en bok varje dag, jag springer varje dag (runstreak år tre); nästan varje dag tecknar jag (ytterst) lite och ibland stickar jag. Trivs vid hav och i ljus skog. Sambo med en annan läsare och mamma till två.

Vad gillar du att läsa?

Barnlitteraturteori, faktaböcker, (tjocka) romaner, tecknade serier och absolut alltid bilderböcker.

Vilken är din absoluta favoritbok?

Favoritboken från förr kanske inte skulle hålla för omläsning idag…jag kan nog bara säga att det finns böcker jag har gillat och böcker som jag gillar nu. En favoritbok som barn var Sendaks Till vildingarnas land och den är fortfarande en av mina bästa. En vuxenfavorit från förr är Elias Canettis Förbländningen och Joan José Saers Upptäckaren. I år har jag tyckt mycket om Spa av Erik Svetoft, Jag skriver över ditt ansikte av Anna-Karin Palm, Shuggie Bain av Douglas Stuart, Precis som Kerstin av Helena Hedlund & Katarina Strömgård och Naturen av Emma Adbåge och – ja, du ser inte lätt att ha en favoritbok när det blir så mycket olika och bra skrivet!

Vad läser du just nu?

Jag lyssnar alltid på ljudbok när jag springer så valet av bok beror på ljudbokstjänstens utbud. Nu lyssnar jag på Neil Gaimans Kyrkogårdsboken, läser Translating Picturebooks av Riitta Oittinen och har Oskar Kroons Kärleken är att jag vill att du finns och Dita Zipfels Recept på galenskap på tur.

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

Viktigt… det är viktigt för barn och ungdomar att läsa som människa, som samhällsmedborgare så därför. Men också för att det skapas så mycket bra litteratur under det paraplyet, så mycket olika (språkstilar, estetiska uttryck/bildstilar, genrer) som man som vuxen läsare vill lyfta. Läs den här! Se konsten! Jag minns hur det var att bli läsare som barn, den där magin som tycktes finnas inne i böckerna – det var som (olika, bekanta, främmande) (bild)världar man bara genom att öppna bokens pärmar steg in i och kunde befinna sig i timtal. När man kom ut var något, eller en själv, förändrat. Den upplevelsen önskar man ju vartenda barn.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framför allt letat efter när du läst och gjort ditt urval? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?  

Vad är det som gör att jag tycker att en bilderbok är bra. Vilka bilderböcker vill jag ska förmedlas till barnläsaren? Till en annan vuxenförmedlare? Representera den svenska barnboksutgivningen? Helheten. Bokens materiella egenskaper. Den konstnärliga ansatsen/insatsen. Språket, ordens rytm och melodi. Hur text och bilder kommunicerar på intressanta och spännande sätt, och lämnar utrymme, luckor åt läsaren att fylla i (lägger till, tolkar individuellt gör vi ju ofrånkomligen som läsare). En bra bok har något att säga, den är inte primärt bara dekorativ eller pedagogisk. Den får väldigt gärna utmana – då blir det spännande även för barn tror jag! Och så ska den ha ett genuint barnperspektiv. 
Jag har också tänkt på om bilderbokens berättelse (i text och bild) kan upplevas som angelägen för samtiden, för barn idag. Och sist men inte minst beaktat illustratörens samlade verk.

Tendenser. Äldre människor har fullt ut tagit klivet in i bilderböckerna, ja faktiskt i barnlitteraturen som sådan. Och så syns samtiden med de samhällskritiska, miljökritiska frågorna om hur vi människor hanterar naturen och djuren. Fler författare och illustratörer från andra språkområden än engelskspråkiga (Kina, Slovenien, Lettland, Frankrike, Belgien, Tyskland) har översatts.