Siobhan Dowd

Artikel

Fotograf  Geoff Morgan

Bara två böcker hann ges ut innan författaren Siobhan Dowd avled i bröstcancer 2007. Båda flerfaldigt prisbelönade. Men arvet hon lämnade efter sig var mycket större än så – inte bara i form av manus som kunde ges ut postumt. 

”Åh, hon var underbar!” utropar översättaren Maria Ekman som kände Siobhan Dowd personligen när jag ber henne berätta hur författaren var. ”Hon var intelligent, lyhörd och väldigt skärpt. Och så hade hon en vacker sångröst.” 

Maria Ekman lärde känna Siobhan Dowd när båda arbetade för PEN.

”Siobhan kunde leda komplicerade projekt kring fängslade författare och få många viljor att enas kring ett tillvägagångssätt.”

De träffades i mitten av 1980-talet, långt innan Siobhan Dowd debuterade som författare. Den banan inleddes när hon blev tillfrågad om hon visste någon som kunde skriva om rasism för en antologi. Då skrev hon själv en novell, Paveen och buffertjejen, om en ung traveller (irländsk resande). Antologin kom ut 2004 och nu tog sig Siobhan Dowd tid att skriva på allvar, något som aldrig riktigt hunnits med tidigare. 

Den egna debuten, och genombrottet, kom med ungdomsromanen Ett hastigt rent rop år 2006. Huvudpersonen, 15-åriga Shell, lever ett liv i misär på den irländska landsbygden i början av 1980-talet. Men det hade lika gärna kunnat vara hundra år tidigare. Shell blir till exempel med barn utan att riktigt förstå hur det har gått till. 

Det här är Siobhan Dowds svenska översättare, Helena Ridelbergs, favorit bland böckerna. Även om hon vid första läsningen hade svårt att frigöra sig från känslan att den utspelade sig under någon landsomfattande svält på 1800-talet med repressiv kyrka och stark samhällelig kontroll.

”Jag såg ju bilar och årtal”, berättar Helena Ridelberg i ett mejl, ”men det gick inte in och jag blev fullständigt sänkt av den mörka berättelsen och sisyfosarbetet på stenåkern och tänkte att den här kommer ingen att orka läsa, trots att den är så fruktansvärt bra.”

Det irländska inslaget är återkommande i Siobhan Dowds böcker. Hon föddes visserligen i London 1960, men föräldrarna var från Irland och det var där hon tillbringade barndomssomrarna. I några av hennes böcker, som Ett hastigt rent rop och Barnet i mossen, känns också den irländska berättartraditionen tydligt, med livfull humor mitt i en karg och oförlåtande värld. 

Den andra boken som gavs ut medan Siobhan Dowd var i livet, London Eye-mysteriet, utspelar sig dock i London och är en mer lättviktig pusseldeckare. Värd att läsa huvudsakligen för att Ted, den autistiske unge detektiven, är så inkännande beskriven – något som utmärker Siobhan Dowds böcker.

”De är starkt och tydligt solidariska med dem hon berättar om”, skriver Helena Ridelberg. ”Hon står verkligen på romanfigurernas sida.” 

Men katastrofen hade redan drabbat Siobhan Dowd. Hon diagnosticerades med bröstcancer 2004 och det stod ganska tidigt klart att prognosen inte såg bra ut.  

När hon gick bort 2007 hade hon lämnat ytterligare två manus för utgivning efter ett intensivt arbete in i det sista. Ett av de manusen blev Barnet i mossen. 

Här möter vi Fergus som hittar liket efter ett barn när han gräver efter torv. Det är återigen tidigt 1980-tal, men nu i Nordirland, mitt under de värsta konflikterna mellan protestanter och katoliker. Fergus bror sitter fängslad som IRA-aktivist och inleder en hungerstrejk som hotar att leda till döden. Samtidigt tycker sig Fergus på ett drömlikt sätt få kontakt med Mel, den döda flickan i mossen, som offrats nästan tvåtusen år tidigare. 

Författaren Meg Rosoff, som kände Siobhan Dowd väl, sa i ett uttalande till The Independent efter vännens död: 

”För mig är det tydligt att det är en bok skriven av en döende kvinna.” 

Meg Rosoff påpekar att ju längre in i berättelsen vi kommer, desto mer handlar den om de stora frågorna, om liv och död och ett förtvivlat hopp om att slippa undan i sista sekunden. Men så skulle det inte bli för Siobhan Dowd.  

”Vissa författare skriver den bok de alltid har haft inom sig och sedan är de klara. Men jag vet att Siobhan hade ett outsinligt förråd av idéer i sig. Det är omöjligt att inte känna sig lurad av hennes död.”

Under de sista veckorna av sitt liv startade Siobhan Dowd en stiftelse, Siobhan Dowd Trust, som ska arbeta läsfrämjande och sprida böcker till barn i socialt eftersatta områden – och inte minst till travellers och romer. Hon donerade alla framtida intäkter för böckerna till stiftelsen. 

Det svenska förlag som gett ut Siobhan Dowds böcker är Atrium. Men utgivningen började först 2015 med Jag är Solace, en av de postumt utgivna titlarna. 

”Vi började faktiskt läsa henne efter att en av våra andra författare, Jenny Valentine, tipsat om henne i ett Youtube-klipp”, berättar Jenny Berggren på Atrium i ett mejl. ”När vi hörde av oss till agenten som sköter rättigheterna 2013 så fick vi veta att det varit andra förlag intresserade, men att inget svenskt kontrakt hade blivit av.”

I och med Offret till Dond som kom ut i januari 2021 fullbordades utgivningen på svenska. Det är ännu en novell som nu givits ut som egen bok. Den har drag av keltisk folksaga och vi känner igen temat med människooffer från Barnet i mossen.

När jag läste Ett hastigt rent rop 2019 slog den nästan undan benen på mig, så drabbande var den. De senaste veckorna har jag läst också de andra titlarna och allra sist läste jag den som kom ut först på svenska, Jag är Solace. 

Det finns något mycket sorgligt med att ha läst allt av en avliden författare. Man vet ju att det är sista gången man läser en text av honom eller henne för första gången. Så jag tvekade att läsa de avslutande sidorna i berättelsen om Holly (eller Solace, hennes självvalda alter ego) som rymmer från ett fosterhem för att återförenas med mamma på Irland. Då ska allt bli bra igen. Men under resans gång tvingas Holly inse att det egna minnet har ljugit för henne och vi följer henne ner i det djupaste mörker innan allt kan vändas till ett visst hopp om framtiden. 

För så är det i Siobhan Dowds böcker. Folk kan ha det eländigt, men författaren tar dem i handen och följer dem en bit på vägen. Alltid lojal med sina huvudpersoner. Trots att de kan vara stökiga och ibland svåra att älska. Tills man lärt känna dem. 

Eller som Dowds översättare Helena Ridelberg skrev till mig om böckerna:

”De har något väldigt uppriktigt och icke-spekulativt över sig som jag verkligen gillar. Ingen slängig jargong för att visa hur cool författaren är, utan starka berättelser om riktiga människor på ett levande språk.”

”Skriv vackert om Siobhan nu!” var Maria Ekmans uppfodrande slutord till mig i telefon. 

Jag hoppas att jag har gjort det.  

/Mats Wänblad, medlem av styrelsen i IBBY Sverige

Artikeln har tidigare publicerats i Opsis barnkultur

Nu kan bibliotek bli IBBY-certifierade!

Så här ser affischen ut som man får som ett certifierat bibliotek

IBBY arbetar för att barn och unga var de än lever ska få tillgång till böcker som kan bygga broar mellan människor och kulturer. Som ett led i detta har den svenska sektionen av IBBY bestämt sig för att uppmuntra och uppmärksamma de bibliotek som delar den visionen – de kan nu bli IBBY-certifierade. 

Målet är att certifieringen ska bidra till att stärka de svenska bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet i ett framtidsperspektiv; att lyfta de goda läsfrämjande krafter som verkar där och att påminna om bibliotekens livsviktiga roll i samhället. 

Som ett IBBY-certifierat bibliotek får du material från oss: en signerad affisch som intygar certifieringen och en informationsbroschyr. Certifieringssymbolen finns också som klistermärke och som badge om så önskas.
Vi förmedlar dessutom material från internationella IBBY som katalogen för Honour list (de bästa böckerna från IBBYs över 70 olika medlemsländer) och katalogen för Outstanding books (böcker/media för unga med funktionshinder). Vi förmedlar också övrig information för att ta del av vårt stora internationella nätverk.

Ett IBBY-certifierat bibliotek

  • främjar, genom bestånd och verksamhet, lusten att läsa litteratur från olika delar av världen och kunskap om hur barn i andra delar av världen lever 
  • har böcker av många olika författare och illustratörer med olika bakgrund/ språktillhörighet 
  • har barn- och ungdomslitteratur på de nationella minoritets-
    språken och de språk som talas i närområdet; beståndet omfattar aktuella och intressanta titlar och det arbetas med och presenteras på ett tilltalande och tillgängligt sätt
  • bygger ett bestånd utifrån kvalitet, men också utifrån representation, genus, normkreativitet – alla barn ska kunna känna igen sig
  • presenterar barn- och ungdomslitteratur och berättelser i olika format och genrer 
  • har en genomtänkt läsfrämjande verksamhet och mångfald i
    all verksamhet riktad till barn och ungdom och dess förmedlare 
  • är medlem i IBBY Sverige.

Kontakta info@ibby.se vid eventuella frågor. 

Boksamtal om kiosken av anete meleces

IBBY Sverige bjuder in till ett boksamtal om Kiosken av Anete Meleces 2021 års Peter Pan- pristagare.
Torsdag den 6 maj klockan 18.30.
Vill du delta i samtalet anmäler du dig via mejl till Jenny Edvardsson, frokenje@gmail.com, senast 5 maj.
Samtalet kommer genomföras som ett videosamtal.
Länk till alla anmälda skickas ut till alla anmälda på förmiddagen den 6 maj.
Varmt välkommen!

Internationella barnboksdagen

Bild: Roger Mello

Den 2 april firas den internationella barnboksdagen för att lyfta fram barnlitteraturen och för att på olika sätt inspirera till läsning. Detta år är temat för barnboksdagen The Music of Words, vilket illustreras med denna poster av den brasilianske illlustratören Roger Mello.

The Music of Words fick några av oss i styrelsen att börja fundera. Hur tolkar vi detta tema? Vi började direkt tänka på poesi och dikter men också på romaner skrivna med ett väldigt poetiskt språk eller i en form som påminner om poesi. 

Margaretha Ullström, IBBY Sveriges ordförande, kom att tänka på samlingen Längst inne i mitt huvud (2005), där det finns en hel del av Barbro Lindgrens poesi. Barbro Lindgren är en av Sveriges mest älskade barnboksförfattare. 2014 tilldelades hon ALMA-priset – Astrid Lindgren Memorial Award. En av Margarethas absoluta favoritdikter av Barbro Lindgren är ”Nu föds ett barn” ur Gröngölingen är på väg (1974) med sitt perspektiv på människans liv på jorden. Dikten tonsattes av Georg Riedel och finns med på cd:n Nu sjunger näktergalen
Margaretha gillar diktantologier för barn då de bidrar med skilda ingångar till poesin och de ger möjlighet att möta olika känslolägen och behov. En av hennes favoriter är Barnens versbok utgiven i många upplagor under årens lopp. En annan favorit hos Margaretha är den underbara antologin Poesiboken i serien Min nya Skattkammare som är rikligt försedd med illustrationer.  

Jenny Edvardsson gillar prosalyrik och när hon hörde temat The Music of Words kom hon direkt att tänka på Poet X av Elizabeth Acevedo. Poet X är en stark och gripande skildring om en ung kvinna som i sin anteckningsbok vågar skriva ner allt det som hennes röst inte förmår uttrycka. Det är en bok om identitet, kärlek och familjerelationer. Det är samtidigt en bok om att våga göra sin röst hörd, att bli den som man själv vill vara. 

En annan roman som hamnar inom prosalyrik är Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson. Det är författarens memoarer skriven på fri vers. Här får man följa en svart flicka som växer upp i USA på 1960- och 1970-talet. Det är en berättelse om att söka och hitta sin plats i tillvaron.
Precis som Margaretha gillar Jenny diktantologier. Ett par nya antologier är Dikter för unga: Älskad poesi – från Predikaren till Johannes Anyuru (2021) och Berör och förstör: dikter för unga (2019). Här finns dikter för alla och envar. Den första antologin hade både äldre och nyare dikter medan den sistnämnda främst har dikter av samtida svenskspråkiga poeter.  

Vilka barn- och ungdomsböcker börjar du tänka på när du hör internationella barnboksdagens tema The Music of Words? Dela gärna med dig genom att skriva en kommentar till inlägget.

Böcker som nämns i texten
Längst inne i mitt huvud av Barbro Lindgren
Gröngölingen är på väg  av Barbro Lindgren
Barnens versbok red. Siv Widerberg
Poesiboken Min nya skattkammare
Poet X av Elizabeth Acevedo
Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson
Dikter för unga: Älskad poesi – från Predikaren till Johannes Anyuru 
Berör och förstör: dikter för unga red. Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar

Årets Peter Pan-pris går till Kiosken av Anete Melece!

Kiosken är utgiven av Lilla Piratförlaget. Länk till högupplösta bilder finns längst ned i inlägget.

Motiveringen lyder:
Olga i Anete Meleces ”Kiosken” drömmer sig bort till fjärran platser och förkroppsligar därmed längtan efter äventyr, efter att se nya platser och att upptäcka världen.
På ett lättsamt och lekfullt sätt beskriver berättelsen hur viktigt det är för oss att vidga våra vyer och öppna ögonen gentemot det som finns utanför våra egna kioskväggar. Både för att öka vår förståelse för andra människor, och för vårt eget nöjes skull.
Med sin underfundiga text, i varsam översättning av Juris Kronbergs, och sina färgstarka inbjudande illustrationer är ”Kiosken” en värdig Peter Pan-vinnare.

Peter Pan-priset instiftades år 2000 av IBBY Sverige och
Bok & Bibliotek, och delas årligen ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden.
Den vinnande boken ska ha särskilda litterära kvaliteter och uppfylla ett eller flera av följande kriterier:
• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den
svenska utgivningen
• den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer
Juryn utgörs av IBBY Sveriges styrelse.

Enligt samma kriterier delas även två Silverstjärnor ut till:
Drakjägarna av Xiong Liang, översatt av Anna Gustafsson Chen, utgiven av Bokförlaget Tranan och
Hur funkar en fyr? av Roman Beljajev, översatt av Ylva Mörk, utgiven av Karneval Förlag.

Bild på omslaget finns för nedladdning här
Bild från inlagan finns för nedladdning här
Bild på Anete Melece finns för nedladdning här

Årsmöte 2021

Tid: Torsdag den 25 mars 2020 kl. 17.30
Plats: Digitalt möte med Zoom.
Anmäl dig till årsmötet helst före den 23 mars med mejl till
info@ibby.se. Länk skickas till de som anmält sig den 24 mars
Kallelse med årsmöteshandlingar har skickats till medlemmarna via e-post.

Direkt efter årsmötesförhandlingarna kommer IBBYs bibliotekscertifiering att lanseras och Gulliverpristagaren presenteras.

Sedan presenteras årets Peter Pan-pristagare och Silverstjärnorna.

Ett digitalt samtal den 21 april med Gulliverpristagaren ersätter det föredrag som pristagaren vanligtvis håller i samband med IBBYs årsmöte. Boka redan nu den 21 april vid 18.30-tiden.

Gulliverpriset år 2021 tilldelas Agneta Edwards

Fotograf: Conny Palmqvist

Med följande motivering:

Agneta Edwards har som läsfrämjare, författare och föreläsare med
stort engagemang och passion bidragit till kunskapsspridning av bilderboken. Hennes fokusområde har framförallt varit förskolan, där hon i olika läslustprojekt har inspirerat till medvetna och djärva bokval, lustfylld läsning och spännande boksamtal. Hennes läsfrämjande gärning tog fart med projektet ”Boksnurran” 1997. I samma anda har hon fortsatt med föreläsningar, workshops, skrivarkurser i olika projekt.
Hennes bok ”Bilderbokens mångfald och möjligheter” är en inspirerande ögonöppnare. Med sitt arbete med den digitala plattformen Polyglutt har hon bidragit till språkutveckling och tillgänglighet till god litteratur för alla barn.
Agneta Edwards är en inspiratör som med entusiasm och glöd utmanar läsaren, stor som liten, att med lekfull nyfikenhet utforska bilderbokens möjligheter.

Det är med glädje vi tilldelar Agneta Edwards Gulliverpriset.
Välkommen till den digitala prisutdelningen! Den sker 21 april 2021 kl. 18.30 via Zoom. Då kommer Agneta Edwards också att berätta mer om sitt arbete i ett samtal med Susanne Sandström och Mats Wänblad från IBBY Sverige.
Anmäl intresse i ett mejl till margaretha.ullstrom@gmail.com senast 19 april 2021. Länk till samtalet skickas ut 20 april 2020.

Nedladdning av pressbild här OBS: Fotograf: Conny Palmqvist

Nedladdning av pressmeddelande här


Från Göteborg till Palestina – 2020 års Gulliverpristagare Linda Holmer om att våga öppna dörren till det okända.

Det skulle ha blivit ett riktigt intressant årsmöte i mars 2020. Linda Holmer skulle komma direkt från flyget från Ramallah, efter att ha hållit workshops på Västbanken. Vi skulle lyssnat, ställt frågor, tittat på bilder och minglat. 
Ni vet vad som hände och allt blev inställt. 

När Linda Holmer tilldelades Gulliverpriset var det många som blev väldigt glada – det lyfte en del av barnboksvärlden som tidigare inte har blivit så uppmärksammad i samband med priset, den del där bilderböcker blir till. 

Bilderboksutbildningen initierades på Högskolan för Design och konsthantverk i Göteborg 2010 år av Gunnar Krantz och ansvarig lärare blev Linda Holmer. Hon kopplade in litteraturvetaren Ulla Rhedin och författaren Gro Dahle från Norge och utbildningen har sedan blivit en nyskapande modern bilderbokskurs. Här har man också förstått vikten av att som illustratör arbeta med text och att som skribent jobba med bild, i bilderboken förenas de bägge. Många är de redan etablerade illustratörer som efter kursen kunnat berätta om ett helt nytt sätt att se på sina kreativa projekt. 

Det var förresten inte bara Gulliverprisets jury som uppmärksammade HDK:s bilderbokskurs 2020, Linda Holmer fick också Svenska tecknares pris Kolla i kategorin Utbildning. 

Så här nästan ett år senare ringer jag Linda för att fråga mer om workshopen i Palestina som hon skulle ha berättat om på årsmötet. Linda var inbjuden av Tamer Institute, en palestinsk organisation som driver utbildnings- och läsfrämjandeprojekt för barn och ungdomar på Västbanken och i Gazaremsan. Institutet grundades 1989 och har sitt huvudkontor i Ramallah. Organisationen tilldelades 2009 det sjunde litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. 
Linda svarade gärna på mina frågor. 

– Jag blev inbjuden av Tamer Institute att hålla workshops i i creative writing för bilderbokskonstnärer, en kurs i kritik för akademiker samt workshops med barn. Det blev också distansundervisning på länk till Gaza. Innan jag åkte fick jag mycket hjälp av Elisabet Risberg på Internationella biblioteket, hon hjälpte mig att hitta och översätta arabiska bilderböcker och att göra andra förberedelser.

– Jag var så imponerad av Tamer Institute och hur de jobbar. De existerar i en verklighet där så mycket är politiskt men arbetar på ett grundläggande sätt, med fokus på att förändra möjligheterna för barn.

– När vi hör nyheter från Palestina så tänker vi kanske inte att de har möjlighet att fördjupa sig i barnbokskritik, men utbildningsmässigt är de på en mycket hög nivå, de har mycket stimulans från folk som kommer dit från hela världen. Jag vill väldigt gärna åka tillbaka, det fanns så mycket att lära sig.

Kurserna som Linda Holmer är ansvarig för är Högskolan för Design och konsthantverks fristående kurser inom bild och berättande; Bilderböcker för barn, Att bilderboksberätta, Bilderboken och omvärlden och Bild och berättande. Kurserna ges på distans.
Alla bilder: Haneen/Tamer Institute for Community Education

– Jag försökte göra intuitiva övningar med barnen på Västbanken, exempelvis ”Jag har tagit med en penna från Sverige, vad har den att berätta?”. Det är svårt att göra workshops med barn, de är så känsliga för vad som förväntas av dem. Det blir lätt det som de tror att de ska göra, eller det som de brukar göra. 
När vi nästan var klara så lossnade det lite. Det är som att man når varandra i ett mellanrum, när det nästan är slut, när det inte längre är ”lektion”. 
Så är det när man arbetar med vuxna också – man kan inte tro att man kan vara kreativ utan att öva på det. Vi är ofta så duktiga och strukturerade och professionella; vad vill man berätta, till vem, hur ser målgruppen ut?
Men ska man komma åt sin kreativitet så får man vara uppmärksam på vilka frågor man ställer. Man får ta en stund varje dag och försöka frigöra sig och använda hörseln och kroppen och alla sinnen, då kanske man kan upptäcka vad det är man vill berätta. Gör man det så får man också ett svar, en stor belöning. 
– Som pedagog drivs jag av att skapa förutsättningar så att studenterna inte kan undvika att öppna för det okända. För det osäkra, ofärdiga, motsägelsefulla och mångtydiga. Och ge plats åt det sublima, det personliga, subjektiva och för konflikter och bökigheter.

Vi lyssnar på berättelser i Palestina. Historier finns överallt och är bara att fånga. En anekdot från någon blandas med ett minne från en annan. Och så lägger vi på det vi kommer på från citronen i trädgården (den skruttiga har mest att säga) plus fågeln och böneutropet. Sen blir allt till bilderboksberättelse bara för att det är det vi håller på med. Fast det med fågeln får bli nästa bok. Allt måste inte få plats på direkten.
Också en penna har något att säga. Vi blundar och tar reda på vilket humör just denna är på idag. Då är det viktigt att inte tjuvkika, för några pennor är både blyga och ibland tror de heller inte att vi lyssnar.
Det går också att fråga vilket humör kroppen är på. Hur det känns just under bröstkorgen, eller om det är någon annanstans inuti det finns en röst. Har den i så fall en färg? Eller går det att röra handen och pennan på det sättet det känns i kroppen på pricken där?

Så fick vi i alla fall svar på några av de frågor vi kunde ha ställt till Linda på årsmötet. Minglet får vi ta ett annat år.  

/Helena Bergendahl, medlem av styrelsen i IBBY Sverig

Artikeln har tidigare varit publicerad i Opsis barnkultur

Boksamtal om Baek Heenas bilderböcker

IBBY Sverige bjuder in till ett boksamtal om Baek Heenas tre bilderböcker Molnbullar, En fe på badhuset och Magiska godiskulor
onsdagen den 17 februari kl. 19.00.
Vill du delta i samtalet anmäler du ditt intresse via mejl till Jenny
Edvardsson, frokenje@gmail.com, senast den 16 februari.
Samtalet genomförs som ett videosamtal.
Länk till alla anmälda skickas ut den 17 februari på förmiddagen. Varmt välkommen!

Peter Pan-prisets shortlist 2021

Här är 2021 års shortlist till Peter Pan-priset. Vinnaren tillkännages på vårt årsmöte 25 mars. De nominerade till Peter Pan-priset uppfyller ett eller alla dessa kriterier:

• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen
•den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer

Kiosken
Text och bild: Anete Melece
Översättare: Juris Kronbergs
Lilla Piratförlaget
Ursprungsland: Lettland

I många år har Olga jobbat i kiosken, hon känner alla kunder och vet vad alla vill ha. På kvällarna händer det att Olga blir  lite ledsen, för hon vill resa men kan aldrig lämna kiosken. Istället läser hon resemagasin och drömmer om fjärran platser. Men en morgon förändras allt! När hon försöker få tag på några killar som stjäl godis välter hela kiosken, och Olga upptäcker att hon kan bära den på sina axlar. Hon bestämmer sig för att ta en promenad.
Anete Melece har skapat en färgstark och underhållande bok om drömmar som kan slå in när man minst anar det. Allt man behöver göra är att gripa tillfällen som kommer i livet. En bok att känna igenom sig i och inspireras av.
/Anja Eriksson

Dörren
Text och bild: JiHyeon Lee
Mirando bokförlag
Ursprungsland: Sydkorea

Dörren är en silent books som bjuder in till ett ordlöst äventyr. Den handlar om ett barn som lever i ett samhälle där hen inte riktigt passar in. Ensamheten syns och känns. Genom en nyckel kan barnet öppna en gammal dörr och lämna ensamheten bakom sig. På andra sidan dörren öppnar sig en helt ny värld, befolkad av fantasifulla karaktärer. Den nya världen känns till en början skrämmande men snart hittar barnet sin plats. Hen bjuds in och får känna samhörighet. Barnet växer av denna upplevda gemenskap och kan, när äventyret går mot sitt slut, ta med sig den positiva känslan in den egna världen. 

Författaren och illustratören JiHyeon Lee förstärker bokens tematik genom sitt användande av färg. De inledande uppslagen, när barnet känner sig ensamt, går i en gråskala. När barnet kommer in i den nya världen blir bilderna i färg, alla illustrerade i mjuka pastellfärgade toner. Färgskalan skapar en känsla av trygghet, värme och harmoni. När barnet lämnar den magiska världen fortsätter illustrationerna att vara i färg. Det kan läsas som att hen har gått stärkt ur sitt äventyr.  

Dörren är en hoppfull berättelse där läsaren genom bokens ordlöshet bjuds in till medskapande. 
/Jenny Edvardsson

Lika men ändå olika
Text & bild: Feridun Oral
Översättning: Hamdi Özyurt
Storge förlag
Ursprungsland: Turkiet

Det är fantastiskt roligt att i år ha möjligheten att lyfta fram en fin barnbok som är översatt från turkiska! 

Lika men ändå olika är skriven och illustrerad av Feridun Oral. Oral, som illustrerar både egna och andra författares barnböcker, jobbar även med måleri, keramik och skulptur i sin ateljé i Istanbul. 
Det här är en bilderbok med svindlande vackra och personliga illustrationer, ibland väldigt gulliga, men ibland också lite mörkare och med en fascinerande skevhet i perspektivet.   

En vårkväll föder en av getterna i herdens flock en söt, liten killing. Herden upptäcker snart att killingen inte kommer att kunna gå, eftersom frambenen är för svaga. Till att börja med bär han den lilla i sin väska. Men en dag får han en idé och tillverkar en slags cykel av grenar, med vars hjälp killingen kan ta sig fram på egen hand och på riktigt delta i livets äventyr, tillsammans med resten av flocken. 
/Charlotte Goobar

En fe på badhuset
Text och bild: Baek Heena
Översättning: Sun-Kyoung Choi
Bokförlaget Trasten
Ursprungsland: Sydkorea

En fe på badhuset av Baek Heena handlar om den lilla flickan Dukji som går till badhuset med sin mamma. Där ska hon få bada och om hon inte börjar gråta när mamma skrubbar henne ren ska hon få en drickyoghurt.
På badhuset träffar Dukij en gammal tant som säger att hon är en fe som tappat sina vingar. Tillsammans leker dom roliga lekar och kanske är det så att den gamla tanten är en fe med magiska krafter.
Baek Heena fick ALMA-priset 2020. Dockorna hon skapar, som har huvudrollerna i hennes fotografiska barnböcker, är oemotståndliga med sina varma, levande och humoristiska
uttryck.
/Klara Svae

Alaska
Text: Anna Woltz 
Översättning: Olov Hyllienmark 
Lilla Piratförlaget
Ursprungsland: Nederländerna

I sjuan börjar Sven och Parker i samma klass. Sven är nervös och vill helst göra sig osynlig. Han vill slippa bli den konstiga med epilepsi som han var i sin förra skola. Parker har haft sitt livs värsta sommar. Hon har fått lämna bort sin älskade hund Alaska och har en familj i kaos. För att dra uppmärksamheten bort från sig själv får Sven hela klassen emot Parker. 

När Parker upptäcker att Alaska nu bor hos Sven kokar hon över. Allt är bara för orättvist. Hon smyger sig in i Svens hus på natten med rånarluva på för att ta Alaska tillbaka. Det blir början på ett långt och krångligt sätt för en vänskap att växa fram. 

Alaska är en bok om sådant som gör ont och inte blev som det skulle. Hur hjälp kan finnas på de mest oväntade personerna. Läs och boktipsa alla elva, tolv och trettonåringar i din närhet. 
/Paula Högström

Min katt Koozy
Text: Anastasia Qarawani
Bild: Maja Kastelic
Översättare: Elisabet Risberg
Atrium Förlag
Ursprungsland: Jordanien

Ibland händer det att någon man älskar försvinner. Den skickliga illustratören Maja Kastelic (Slovenien) tecknar upp en värld med mjuka pennor, som är både vacker, djup och melankolisk. Jordanska Anastasia Qarawanis berättelse om pojken och hans katt kan förefalla tillrättalagd på ett sätt som vi uppfattar som gammaldags. Men bakom det söta finns verklighetens obönhörliga fakta – ibland kommer inte de vi älskar tillbaka. Något annat kommer istället, men det blir inte precis på samma sätt, och vi måste hitta nya sätt att handskas med livet och rädslorna. 
/Helena Bergendahl

Hur funkar en fyr?
av Roman Beljajev
Översättning: Ylva Mörk
Karneval förlag
Ursprungsland: Ryssland

Visste du att Frihetsgudinnan började sitt liv i New York som fyr? Det visste inte jag heller förrän jag läste Hur funkar en fyr? av ryske författaren och illustratören Roman Beljajev. Det här är en faktabok när den är som bäst. Beljajev är uppenbart fascinerad av sitt ämne och förmedlar det så att man rycks med, oavsett ålder. Berättandet är samtidigt lågmält vederhäftigt på ett sätt som visar att författaren litar på sina faktas inneboende förmåga att väcka intresse.
Med tvärsäkra linjer och en kolorit med ett tryck i färgerna som sällan ses i svensk utgivning beskrivs fyrar från hela världen. Inte bara hur de funkar, utan också varför de finns och vad man ska tänka på om man själv vill bygga en. Vilket jag just nu är väldigt sugen på att göra.
Det är kul att kunna lyfta fram en översatt faktabok i det här sammanhanget. Särskilt en som förklarar det varenda människa undrat över. Som varför det alltid finns en balkong runt lanterninen (den inglasade delen högst upp på en fyr). Nej, det är inte för att turister ska få en fin utsiktsplats. Det är för att man ska komma åt att putsa glaset, så klart. Det är ju lite av idén att ljuset från fyren ska synas bra.
/Mats Wänblad

Antifanter på taket
Text: Marita van der Vyver
Bild: Dale Blankenaar
Översättning Ulla Forsén
Förlaget Hjulet
Ursprungsland: Sydafrika

David ska sova över hos farmor och farfar, men allt känns obekant och lite läskigt. Snart hör David något på taket som antagligen är hoppande och dansande antifanter, otäcka varelser som farfar skrämmer bort med käppen. Men då hör David istället en krokopotamus inne i badrummet – och skymtade han inte en blå raffosaurus i springan mellan klädskåpets dörrar?
Det här är en bilderbok med hög igenkänningsfaktor. Lagom läskig samtidigt som farmor och farfar hela tiden står för trygghet och stöd (och hjälp att skrämma bort farligheterna), genom att omvandla rädslan till motorn i en spännande lek där Davids fantasi bejakas istället för att förminskas eller skrattas bort.
Marita van der Vyvers Text är rytmisk och repeterande, som orden i en riktigt bra saga. Och Dale Blankenaar utnyttjar bokens ovanligt höga och smala format till perspektivförskjutningar och hisnande bildlösningar.
Jag tror att det kan bli en perfekt nattningsbok för många barn. Men det kanske är klokt att prova den i dagsljus först. En gråvit renonilla under sängen är inte att leka med.
/Mats Wänblad

Magiska godiskulor
Text och bild: Baek Heena
Översättning: Sun-Kyoung Choi
Bokförlaget Trasten
Ursprungsland: Sydkorea

Baek Heenas bilderbok Magiska godiskulor tar sin avstamp i en magisk realism. Människorna där är skulpterade i lera och placerade in i miniatyrvärldens rum. Stämningsmättat ljus, dis och höstfärger bidrar till att förmedla den suggestiva upplevelsen som skapar en poetisk stämning. Där blir också texten en levande del i bilden. Vi möter ett ensamt barn som spelar kula  i en höstklädd park. När berättarjaget Dongdong finner de magiska godiskulorna i en leksaksaffär och stoppar dem i munnen händer snart märkliga saker. En soffa, en hund, en pappa och en bortgången mormor får alla plötsligt en röst som når fram till Dongdong. Den magiska dimensionen finns mitt ibland oss, mitt i vardagslivet. På bokens sista sida får Dongdong mod att ställa barndomens väsentliga fråga till läsarna/lyssnarna: ”Ska vi leka?” På så sätt förmedlas en insikt om lekens och fantasins betydelse för att ge barnet mod och skapa sig vingar som kan bära ut i världen och i livet som väntar.  Bildberättelsen öppnar så sinnet för en vardagens magi. Den finns där, bara vi öppnar våra ögon för att söka se. 
/Margaretha Ullström

Den stora ordfabriken
Författare: Agnès de Lestrade
Illustratör: Valeria Docampo
Översättare: Marianne Tufvesson
Atrium Förlag
Ursprungsland:

Ord har betydelse. Att ha tillgång till dem berikar oss människor. Men tänk dig en värld där ord måste köpas, och där du inte har råd att köpa just de ord du längtar efter och där du inte har råd att prata. Det blir en kall och underlig plats. I den världen lever pojken Phileas. Han vill kunna förklara sin kärlek för den undersköna flickan. Hur
göra? Man kan hitta bortslängda ord i soporna, men de är oftast oanvändbara. Ibland finns det ord att köpa till extrapris. Men man kan också som barnen fånga ord med fjärilshåv. Phileas har fångat tre ord: Körsbär! Sandkorn! Cirkel! Med dem ska han förklara han sin kärlek för den undersköna flickan. Flickan ger honom en puss på
näsan och då, då använder han ordet som han sparat för ett alldeles speciellt tillfälle som detta: igen! En berättelse som i ord och bild uttrycker den betydelse ord har för oss människor för ge uttryck för tankar och känslor. Utan ord blir livet besvärligt. I de inspirerande bilderna i dämpade gulbeiga färger som bryts av kärlekens röda färg,
flyger ord omkring. Orden som i olika storlekar och längd rör sig utmed boksidorna och landar på de mest konstiga platser ger konkretion, kraft och energi åt berättelsen.
Det handlar om en berättelse som växer i sin uppfordrande maning att skydda rätten till ordet, rätten att tala fritt och kunna säga sitt hjärtas mening. En stor, liten bok om betydelsen av frihet.
/Margaretha Ullström

Drakjägarna
Text & bild: Xiong Liang
Översättning: Anna Gustafsson Chen
Bokförlaget Trasten
Ursprungsland: Kina

I sagans och mytens värld, världen över, finns det drakar. Har de kanske faktiskt existerat i ett forntida Kina där ju ”drakens ättlingar” bor?
En gång för länge sedan fanns det drakjägare, inte så väldigt många för endast de starka och modiga kunde tränas upp att jaga och döda drakar. Det kanske inte fanns så många drakar heller för den delen…för de blev svårare och svårare att hitta. Och snart syntes de inte till. Överallt och under långa tider letade drakjägarna, ovan molnen och under vattenytan, i alla skrymslen och vrår. Ett helt liv av letande och ändå ingen drake så långt ögat nådde. Skulle människorna glömma bort dem nu?
Människorna började samla minnen om drakarna i sten, i skrift, i bild. Draken som figur inlemmades i vardagen och syntes snart lite varstans. 
Och i hundratals år fortsatte ättlingarna till drakdräparna att leta, tills en dag några speciellt modiga och starka kom på att leta på en speciellt avlägsen plats. Djupt nere i jordens innanmäte hade drakarna förskansat sig undan drakdräparnas svärd. Återseendet blev både skärrat och glatt. Drakdräparnas ättlingar hade ärvt en längtan som nu fick ett slut och drakarna kunde andas ut.

Xiong Liangs bildberättande är uttrycksfullt, stämningsfullt och liksom precist. Linjeföringen sätter människor och föremål i perfekt skärpa. Miljöer och landskap framstår drömlika, tidlösa, målade i färger och textur som skapar både atmosfär och en känsla av olika klimat.

I Xiong Drakjägarna vävs gamla myter/historiska traditioner samman med samtiden. Vi kan läsa den som en fantasifull och lite läskig berättelse om drakar och äventyr – kanske läser barn den så? Vi vuxna, som läser med andra glasögon, kan se den alludera på samtida Kina, och rädslan att det som flödar in från andra kultursfärer ska trycka undan det traditionellt kinesiska som då faller i glömska. Berättelsen kan även läsas med människans drift att utplåna andra arter i tankarna. Det kan vi prata med barnen om.

Drakjägarna talar om människans behov av historia och sammanhang – det som säger något om vem du är. Den talar om minne, om vikten av berättelser för att bevara och förklara. 
Boken är en stafettpinne överlämnad till barnen.
Xiong Liang, född 1972, är en banbrytande och prisad bilderboksmakare från Kina. Drakjägarna är den första som blivit översatt till svenska. Jag hoppas innerligt på fler.
/Susanne Sandström

Annika Thor och Anna Bengtsson nominerade till HC Andersen Award 2022

IBBY har nu tillkännagivit de nominerade till HC Andersen Award 2022. Det är totalt 62 nominerade från 33 länder. De nominerade från Sverige är Annika Thor och Anna Bengtsson.

Annika Thor debuterade 1996 med ”En ö i havet”, första delen i serien om systrarna Steffi och Nelli som kommer som flyktingar till Sverige under andra världskriget. Sen dess har hon skrivit en stor mängd böcker för barn och unga, varav flera blivit översatta och lästa av barn över hela världen. Hon har också blivit hedrad med prestigefulla utmärkelser som Astrid Lindregn-priset, Augustpriset och Deutscher Jugendliteraturpreis.

Anna Bengtsson har varit verksam under många år, och har illustrerat både sina egna texter, och i samarbete med andra författare. Hon debuterade 1986 och har bland annat blivit tilldelad Elsa Beskow-plaketten samt varit nominerad till Augustpriset.

IBBY international presenterar en shortlist till priset i januari 2021. Vinnaren tillkännages på bokmässan i Bologna 2022.

Gulliverpriset 2020

Illustration Eva Eriksson

Välkommen till ett samtal och mellan årets Gulliverpristagare Linda Holmer och illustratören Helena Bergendahl från IBBYs styrelse. I samband med samtalet får Linda årets Gulliverdiplom.

Juryns motivering lyder:
Genom att belöna Linda Holmer med Gulliverpriset vill vi lyfta fram det arbete som görs där bilderböcker för barn blir till, ett område som inte tidigare blivit belönat. Linda har öppnat upp för samarbeten och gästlärarskap med olika bilderboksproffs inom bilderbokens teori och praktik – med stor tonvikt på bild- textrelationen, skrivprocessen och bilderbokens formfrågor. Detta, att inte bara koncentrera sig på bilden, utan på helheten, har etablerat HDKs kurser som en unik avancerad vidareutbildning för redan yrkesverksamma barnbokskreatörer med olika bakgrund.
På så sätt har bilderbokskurserna på HDK fått inflytande på svensk bilderboksutgivning.

Var: Via Zoom, länken finns här

När: Måndagen den 7 december kl 18.00


Priset instiftades 1969 av BUR, Barn och ungdomsboksrådet, numera IBBY Sverige, och utdelas varje år till den som genom verksamhet av kritisk, teoretisk eller praktisk karaktär väsentligt bidragit till att öka förståelsen för barn- och ungdomsboken.
Pristagaren utses av Gulliverkommittén som består av representanter för Svenska barnboksinstitutet, Svenska förläggareföreningen, Svenska bokhandlarföreningen, Svenska tecknare, Sveriges författarförbund, Sveriges Radio/Television/Utbildningsradion och IBBY Sverige. Priset består av ett diplom samt en penningsumma.