Honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Jenny Edvardsson

Vem är Jenny Edvardsson?

Jag brukar säga att jag är en läsande lärare. Jag har alltid en bok i gång, gärna en barnbok, en ungdomsbok eller en deckare. Jag arbetar vid Högskolan Kristianstad där jag undervisar blivande lärare. Tidigare har jag arbetat som gymnasielärare och då främst undervisat pojkar på yrkesprogram.

Jag gillar att vara hemma med min familj (man och två barn). När jag inte läser är jag gärna ute i naturen. Att gå eller springa en runda i skogen är perfekt efter en dags arbete. Att åka på stadssemestrar gillar jag också.

Vad gillar du att läsa?

Jag läser nog helst ungdomsböcker och deckare men en hel del barnlitteratur blir det också. I jobbet blir det mycket faktaböcker om undervisning och lärande och också en hel del forskningsartiklar. 

Vilken är din absoluta favoritbok?

Jag har nog svårt att säga en enda bok. Den långa vägen hem av Cynthia Voigt var under flera år min favorit och jag tror att Voigt var en av de första författarna som jag sedan började följa och läsa allt utav. En deckarförfattare som jag numera läser allt av är Fred Vargas. Hennes (Fred Vargas är en pseudonym) böcker om kommissarie Adamsberg uppskattar jag mycket. Christina Lindström som skriver ungdomsböcker är ännu en författare som jag följer. Jag har nog snarare favoritförfattare än favoritböcker. Jag måste här också nämna Hjalmar Söderberg. Många av hans noveller och romaner är fantastiska.

Vad läser du just nu?

Just nu läser jag Så nära att det bränns av Christina Lindström och Jag ser allt du gör av Annika Norlin (ska prata om den i en av mina bokcirklar). 

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

För att barn- och ungdomslitteraturen är så viktig. Det är genom denna litteratur vi skapar framtidens läsare och får framtida läsare. Det gäller att visa på den bredd som ändå finns inom barn- och ungdomsboksutgivningen i Sverige.  

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framförallt letat efter när du läst och gjort ditt urval (fokus ungdomsböcker)? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?

Jag har haft fokus på böcker för ungdomar (12+) och försökt hitta böcker som jag tänker kan passa målgruppen. Det får gärna vara böcker som berör, väcker frågor och engagerar läsaren. Tyvärr upplever jag att det inte getts ut lika många ungdomsböcker de senaste åren. Enligt Bokprovningen har utgivningen minskat med 38 % de senaste fyra åren (Bokprovning på Svenska barnboksinstitutet: En dokumentation Årgång 2020https://www.barnboksinstitutet.se/bokprovning/bokprovning-2021/), så min upplevelse verkar stämma. Jag har dock fått läsa många bra debutanter och det är alltid roligt. Nu hoppas jag att debutanterna fortsätter skriva för åldrarna 12+.

I litteraturen som jag läst har jag kunnat se en stark samtidsorientering och många av böckerna lyfter frågor om våld, kriminalitet, vänskap, relationer och sociala medier.

honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Susanne Sandström

Vem är…?

Jag läser i minst en bok varje dag, jag springer varje dag (runstreak år tre); nästan varje dag tecknar jag (ytterst) lite och ibland stickar jag. Trivs vid hav och i ljus skog. Sambo med en annan läsare och mamma till två.

Vad gillar du att läsa?

Barnlitteraturteori, faktaböcker, (tjocka) romaner, tecknade serier och absolut alltid bilderböcker.

Vilken är din absoluta favoritbok?

Favoritboken från förr kanske inte skulle hålla för omläsning idag…jag kan nog bara säga att det finns böcker jag har gillat och böcker som jag gillar nu. En favoritbok som barn var Sendaks Till vildingarnas land och den är fortfarande en av mina bästa. En vuxenfavorit från förr är Elias Canettis Förbländningen och Joan José Saers Upptäckaren. I år har jag tyckt mycket om Spa av Erik Svetoft, Jag skriver över ditt ansikte av Anna-Karin Palm, Shuggie Bain av Douglas Stuart, Precis som Kerstin av Helena Hedlund & Katarina Strömgård och Naturen av Emma Adbåge och – ja, du ser inte lätt att ha en favoritbok när det blir så mycket olika och bra skrivet!

Vad läser du just nu?

Jag lyssnar alltid på ljudbok när jag springer så valet av bok beror på ljudbokstjänstens utbud. Nu lyssnar jag på Neil Gaimans Kyrkogårdsboken, läser Translating Picturebooks av Riitta Oittinen och har Oskar Kroons Kärleken är att jag vill att du finns och Dita Zipfels Recept på galenskap på tur.

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

Viktigt… det är viktigt för barn och ungdomar att läsa som människa, som samhällsmedborgare så därför. Men också för att det skapas så mycket bra litteratur under det paraplyet, så mycket olika (språkstilar, estetiska uttryck/bildstilar, genrer) som man som vuxen läsare vill lyfta. Läs den här! Se konsten! Jag minns hur det var att bli läsare som barn, den där magin som tycktes finnas inne i böckerna – det var som (olika, bekanta, främmande) (bild)världar man bara genom att öppna bokens pärmar steg in i och kunde befinna sig i timtal. När man kom ut var något, eller en själv, förändrat. Den upplevelsen önskar man ju vartenda barn.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framför allt letat efter när du läst och gjort ditt urval? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?  

Vad är det som gör att jag tycker att en bilderbok är bra. Vilka bilderböcker vill jag ska förmedlas till barnläsaren? Till en annan vuxenförmedlare? Representera den svenska barnboksutgivningen? Helheten. Bokens materiella egenskaper. Den konstnärliga ansatsen/insatsen. Språket, ordens rytm och melodi. Hur text och bilder kommunicerar på intressanta och spännande sätt, och lämnar utrymme, luckor åt läsaren att fylla i (lägger till, tolkar individuellt gör vi ju ofrånkomligen som läsare). En bra bok har något att säga, den är inte primärt bara dekorativ eller pedagogisk. Den får väldigt gärna utmana – då blir det spännande även för barn tror jag! Och så ska den ha ett genuint barnperspektiv. 
Jag har också tänkt på om bilderbokens berättelse (i text och bild) kan upplevas som angelägen för samtiden, för barn idag. Och sist men inte minst beaktat illustratörens samlade verk.

Tendenser. Äldre människor har fullt ut tagit klivet in i bilderböckerna, ja faktiskt i barnlitteraturen som sådan. Och så syns samtiden med de samhällskritiska, miljökritiska frågorna om hur vi människor hanterar naturen och djuren. Fler författare och illustratörer från andra språkområden än engelskspråkiga (Kina, Slovenien, Lettland, Frankrike, Belgien, Tyskland) har översatts.

honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Linda Odén

Vem är Linda Odén?

En storläsande gymnasielärare som just nu undervisar i svenska och historia på Lerums Gymnasium utanför Göteborg. Främst arbetar jag på estetiska programmet där vi alltid tycks få de trevligaste, mest sympatiska eleverna. Jag bor också i närheten med man, två tonårssöner och två bortskämda katter. 

I drygt tio år har jag bloggat om böcker på bloggen enligt O (enligto.se) och det är alltså jag som är O. Där skriver jag om de böcker jag läser, men också om vikten av läsning. I början av sommaren startade jag också bloggen Boktips för unga (boktipsforunga.se) där jag och en bokbloggarkollega håller på att bygga upp en sida med boktips på böcker som passar i undervisningen på grundskolan och gymnasiet.

Jag har också skrivit läromedel för Liber förlag i främst engelska, men också i svenska. Varje säsong skriver jag arbetsmaterial till böcker utgivna av Nypon och Vilja förlag. Något som ligger mig varmt om hjärtat är läromedel och böcker för ovana läsare som behöver struktur och stöttning, men också material av hög kvalitet. 

Vad gillar du att läsa?

Läsning är något jag prioriterar och jag läser mycket! Främst blir det romaner av olika slag, gärna från mer ovanliga litteraturländer, men jag läser också gärna både feelgood och deckare. Att läsa aktuella ungdomsböcker är också en självklarhet för mig, både för att det brukar vara bra läsning och för att jag vill kunna använda aktuell litteratur i undervisningen.

Vilken är din absoluta favoritbok?

Det är faktiskt en helt omöjlig fråga, men den bästa boken jag läst i år är i alla fall Hamnet av Maggie O’Farrell, tätt följd av Em av Kim Thúy. De böcker jag återkommer till oftast är Per Anders Fogelströms Stadserie.

Vad läser du just nu?

Sommar betyder extra mycket tid för läsning och jag har försökt att sprida min läsning geografiskt. Just nu läser jag När bergen sjunger av Nguyễn Phan Quế Mai som utspelar sig i Vietnam. 

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

För att det är viktigt att barn och unga blir läsare och då behöver de tillgång till bra böcker. I skolan är det viktigt att leta efter böcker som passar just den klass eller den elev som ska läsa och då behövs bra information om nya böcker. Sedan finns det såklart gamla favoriter som alltid håller, men det ska vara ett medvetet val att använda dem inte ett val i brist på nyare alternativ.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framför allt letat efter när du läst och gjort ditt urval (ungdomsböcker)? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?  

Det jag letar efter är berättelser som berör och som kan tilltala målgruppen. De ska kännas och karaktärerna ska vara trovärdiga. En trend är tyvärr att det ges ut ganska få böcker för läsare över 12 år och visst kan unga då gå över till vuxenböcker, men det är något speciellt med riktigt bra böcker om unga människor att identifiera sig med och inspireras av. Många författare som tidigare skrivit för åldern 12-15 eller för Unga vuxna skriver nu istället för åldersgruppen 9-12 år. Positivt är dock att jag det senaste läst väldigt bra böcker av debutanter, vilket lovar gott för framtiden. 

En trend rent innehållsmässigt som jag anar är att världen utanför Stockholm får ta mer plats. Det är positivt. Inget ont om huvudstaden, men det är trevligt att till exempel få veta mer om samernas liv i Himlabrand av Moa Backe Åstot, som är en av mina favoriter i år.

ibby på årets bokmässa

Årets Peter Pan-pris: Kiosken av Anete Melece

Torsdag 24 september 9:45-10:15 kan du lyssna på årets Peter Pan-prisvinnare i samtal med Mats Wänblad.

Olga drömmer om att resa till fjärran platser men kan inte lämna kiosken där hon jobbar. Och bor. En morgon välter hela kiosken och Olga upptäcker att hon kan bära den på sina axlar. Hon bestämmer sig för att ta en promenad och från den stunden förändras Olgas liv. Möt den lettiska bilderboksskaparen Anete Melece i ett samtal med författaren Mats Wänblad kring Kiosken som började som animerad film – kanske sägs också något om att våga drömma och gripa tillfället i flykten.

Samtalet är en del av årets Bokmässa och kräver seminariekort. Seminariekortet gör att du kan se alla mässans seminarium fram till nyår.

Honour list – vi som väljer

Honour List

Honour List, är en katalog som innehåller korta presentationer av framstående, nyutgiven barn- och ungdomslitteratur från IBBY:s alla medlemsländer. Katalogen utkommer vartannat år (jämna år). Varje medlemsland lyfter fram tre böcker utifrån tre kategorier – författare, illustratör och översättare. Författaren, illustratören och översättaren från respektive land får diplom och uppmärksamhet på IBBY:s världskongress.

I Sverige väljs böckerna till Honour List ut av en grupp bestående av medlemmar i IBBY respektive representanter från IBBY:s styrelse. Denna gång har gruppen bestått av Susanne Sandström (styrelseledamot), Irja Löfberg Nilsson (medlem), Linda Odén (medlem), Catarina Walles (medlem), Johanna Stenlund (medlem) och Jenny Edvardsson (styrelseledamot). Under hösten kommer du att få stifta bekantskap med personerna som arbetat med urvalet.

Irja Löfberg Nilsson

Vem är…?

Förutom att jag har ett stort läsintresse gillar jag att löpträna och sticka. Jag spenderar gärna helgerna och semestern vid fritidshuset.

Vad gillar du att läsa?

Det mesta men kanske fram för allt bilderböcker, grafiska romaner och socialrealistiska romaner.

Vilken är din absoluta favoritbok?

Donna Tartts Den hemliga historien var under många år den stora favoriten och har hängt med länge.

Vad läser du just nu?

Just nu läser jag Ett hastigt rent rop av Siobhan Dowd och Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot.

Varför är det så viktigt att lyfta fram barn- och ungdomsböcker?

För att den är så fantastiskt bra! Och för att barn och unga är våra viktigaste läsare.

Du har varit med i arbetet med Honour List 2022. Vad har du framför allt letat efter när du läst och gjort ditt urval (fokus bilderböcker)? Har du kunnat se några trender eller tendenser i den litteratur som du läst?

Jag har nog främst sett till samspelet mellan bild och text eftersom jag tycker att det är det som gör en riktigt bra bilderbok. 

Det blev uppenbart för mig när jag läste så många nya bilderböcker att den svenska utgivningen har kommit långt vad gäller representation i bilderböcker. Det var väldigt fint att se.

Miljöförstöring, klimatförändringar men också kärlek till naturen skulle jag säga är något av en trend jag märkte av i senaste årens bilderboksutgivning.

Digitalt boksamtal anna bengtsson

Då är det dags igen! IBBY Sverige bjuder in till ett nytt boksamtal. Denna gång samtalar vi om Anna Bengtssons bilderböcker ”Bollongexpeditionen”, ”Vildvinter” och ”I garderoben”. Samtalet blir digitalt den 28 september kl 18.30. Intresserad? I så fall behöver du anmäla dig via mejl till Jenny Edvardsson frokenje@gmail.com senast den 27 september.

Välkommen!

Siobhan Dowd

Artikel

Fotograf  Geoff Morgan

Bara två böcker hann ges ut innan författaren Siobhan Dowd avled i bröstcancer 2007. Båda flerfaldigt prisbelönade. Men arvet hon lämnade efter sig var mycket större än så – inte bara i form av manus som kunde ges ut postumt. 

”Åh, hon var underbar!” utropar översättaren Maria Ekman som kände Siobhan Dowd personligen när jag ber henne berätta hur författaren var. ”Hon var intelligent, lyhörd och väldigt skärpt. Och så hade hon en vacker sångröst.” 

Maria Ekman lärde känna Siobhan Dowd när båda arbetade för PEN.

”Siobhan kunde leda komplicerade projekt kring fängslade författare och få många viljor att enas kring ett tillvägagångssätt.”

De träffades i mitten av 1980-talet, långt innan Siobhan Dowd debuterade som författare. Den banan inleddes när hon blev tillfrågad om hon visste någon som kunde skriva om rasism för en antologi. Då skrev hon själv en novell, Paveen och buffertjejen, om en ung traveller (irländsk resande). Antologin kom ut 2004 och nu tog sig Siobhan Dowd tid att skriva på allvar, något som aldrig riktigt hunnits med tidigare. 

Den egna debuten, och genombrottet, kom med ungdomsromanen Ett hastigt rent rop år 2006. Huvudpersonen, 15-åriga Shell, lever ett liv i misär på den irländska landsbygden i början av 1980-talet. Men det hade lika gärna kunnat vara hundra år tidigare. Shell blir till exempel med barn utan att riktigt förstå hur det har gått till. 

Det här är Siobhan Dowds svenska översättare, Helena Ridelbergs, favorit bland böckerna. Även om hon vid första läsningen hade svårt att frigöra sig från känslan att den utspelade sig under någon landsomfattande svält på 1800-talet med repressiv kyrka och stark samhällelig kontroll.

”Jag såg ju bilar och årtal”, berättar Helena Ridelberg i ett mejl, ”men det gick inte in och jag blev fullständigt sänkt av den mörka berättelsen och sisyfosarbetet på stenåkern och tänkte att den här kommer ingen att orka läsa, trots att den är så fruktansvärt bra.”

Det irländska inslaget är återkommande i Siobhan Dowds böcker. Hon föddes visserligen i London 1960, men föräldrarna var från Irland och det var där hon tillbringade barndomssomrarna. I några av hennes böcker, som Ett hastigt rent rop och Barnet i mossen, känns också den irländska berättartraditionen tydligt, med livfull humor mitt i en karg och oförlåtande värld. 

Den andra boken som gavs ut medan Siobhan Dowd var i livet, London Eye-mysteriet, utspelar sig dock i London och är en mer lättviktig pusseldeckare. Värd att läsa huvudsakligen för att Ted, den autistiske unge detektiven, är så inkännande beskriven – något som utmärker Siobhan Dowds böcker.

”De är starkt och tydligt solidariska med dem hon berättar om”, skriver Helena Ridelberg. ”Hon står verkligen på romanfigurernas sida.” 

Men katastrofen hade redan drabbat Siobhan Dowd. Hon diagnosticerades med bröstcancer 2004 och det stod ganska tidigt klart att prognosen inte såg bra ut.  

När hon gick bort 2007 hade hon lämnat ytterligare två manus för utgivning efter ett intensivt arbete in i det sista. Ett av de manusen blev Barnet i mossen. 

Här möter vi Fergus som hittar liket efter ett barn när han gräver efter torv. Det är återigen tidigt 1980-tal, men nu i Nordirland, mitt under de värsta konflikterna mellan protestanter och katoliker. Fergus bror sitter fängslad som IRA-aktivist och inleder en hungerstrejk som hotar att leda till döden. Samtidigt tycker sig Fergus på ett drömlikt sätt få kontakt med Mel, den döda flickan i mossen, som offrats nästan tvåtusen år tidigare. 

Författaren Meg Rosoff, som kände Siobhan Dowd väl, sa i ett uttalande till The Independent efter vännens död: 

”För mig är det tydligt att det är en bok skriven av en döende kvinna.” 

Meg Rosoff påpekar att ju längre in i berättelsen vi kommer, desto mer handlar den om de stora frågorna, om liv och död och ett förtvivlat hopp om att slippa undan i sista sekunden. Men så skulle det inte bli för Siobhan Dowd.  

”Vissa författare skriver den bok de alltid har haft inom sig och sedan är de klara. Men jag vet att Siobhan hade ett outsinligt förråd av idéer i sig. Det är omöjligt att inte känna sig lurad av hennes död.”

Under de sista veckorna av sitt liv startade Siobhan Dowd en stiftelse, Siobhan Dowd Trust, som ska arbeta läsfrämjande och sprida böcker till barn i socialt eftersatta områden – och inte minst till travellers och romer. Hon donerade alla framtida intäkter för böckerna till stiftelsen. 

Det svenska förlag som gett ut Siobhan Dowds böcker är Atrium. Men utgivningen började först 2015 med Jag är Solace, en av de postumt utgivna titlarna. 

”Vi började faktiskt läsa henne efter att en av våra andra författare, Jenny Valentine, tipsat om henne i ett Youtube-klipp”, berättar Jenny Berggren på Atrium i ett mejl. ”När vi hörde av oss till agenten som sköter rättigheterna 2013 så fick vi veta att det varit andra förlag intresserade, men att inget svenskt kontrakt hade blivit av.”

I och med Offret till Dond som kom ut i januari 2021 fullbordades utgivningen på svenska. Det är ännu en novell som nu givits ut som egen bok. Den har drag av keltisk folksaga och vi känner igen temat med människooffer från Barnet i mossen.

När jag läste Ett hastigt rent rop 2019 slog den nästan undan benen på mig, så drabbande var den. De senaste veckorna har jag läst också de andra titlarna och allra sist läste jag den som kom ut först på svenska, Jag är Solace. 

Det finns något mycket sorgligt med att ha läst allt av en avliden författare. Man vet ju att det är sista gången man läser en text av honom eller henne för första gången. Så jag tvekade att läsa de avslutande sidorna i berättelsen om Holly (eller Solace, hennes självvalda alter ego) som rymmer från ett fosterhem för att återförenas med mamma på Irland. Då ska allt bli bra igen. Men under resans gång tvingas Holly inse att det egna minnet har ljugit för henne och vi följer henne ner i det djupaste mörker innan allt kan vändas till ett visst hopp om framtiden. 

För så är det i Siobhan Dowds böcker. Folk kan ha det eländigt, men författaren tar dem i handen och följer dem en bit på vägen. Alltid lojal med sina huvudpersoner. Trots att de kan vara stökiga och ibland svåra att älska. Tills man lärt känna dem. 

Eller som Dowds översättare Helena Ridelberg skrev till mig om böckerna:

”De har något väldigt uppriktigt och icke-spekulativt över sig som jag verkligen gillar. Ingen slängig jargong för att visa hur cool författaren är, utan starka berättelser om riktiga människor på ett levande språk.”

”Skriv vackert om Siobhan nu!” var Maria Ekmans uppfodrande slutord till mig i telefon. 

Jag hoppas att jag har gjort det.  

/Mats Wänblad, medlem av styrelsen i IBBY Sverige

Artikeln har tidigare publicerats i Opsis barnkultur

Nu kan bibliotek bli IBBY-certifierade!

Så här ser affischen ut som man får som ett certifierat bibliotek

IBBY arbetar för att barn och unga var de än lever ska få tillgång till böcker som kan bygga broar mellan människor och kulturer. Som ett led i detta har den svenska sektionen av IBBY bestämt sig för att uppmuntra och uppmärksamma de bibliotek som delar den visionen – de kan nu bli IBBY-certifierade. 

Målet är att certifieringen ska bidra till att stärka de svenska bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet i ett framtidsperspektiv; att lyfta de goda läsfrämjande krafter som verkar där och att påminna om bibliotekens livsviktiga roll i samhället. 

Som ett IBBY-certifierat bibliotek får du material från oss: en signerad affisch som intygar certifieringen och en informationsbroschyr. Certifieringssymbolen finns också som klistermärke och som badge om så önskas.
Vi förmedlar dessutom material från internationella IBBY som katalogen för Honour list (de bästa böckerna från IBBYs över 70 olika medlemsländer) och katalogen för Outstanding books (böcker/media för unga med funktionshinder). Vi förmedlar också övrig information för att ta del av vårt stora internationella nätverk.

Ett IBBY-certifierat bibliotek

  • främjar, genom bestånd och verksamhet, lusten att läsa litteratur från olika delar av världen och kunskap om hur barn i andra delar av världen lever 
  • har böcker av många olika författare och illustratörer med olika bakgrund/ språktillhörighet 
  • har barn- och ungdomslitteratur på de nationella minoritets-
    språken och de språk som talas i närområdet; beståndet omfattar aktuella och intressanta titlar och det arbetas med och presenteras på ett tilltalande och tillgängligt sätt
  • bygger ett bestånd utifrån kvalitet, men också utifrån representation, genus, normkreativitet – alla barn ska kunna känna igen sig
  • presenterar barn- och ungdomslitteratur och berättelser i olika format och genrer 
  • har en genomtänkt läsfrämjande verksamhet och mångfald i
    all verksamhet riktad till barn och ungdom och dess förmedlare 
  • är medlem i IBBY Sverige.

Kontakta info@ibby.se vid eventuella frågor. 

Boksamtal om kiosken av anete meleces

IBBY Sverige bjuder in till ett boksamtal om Kiosken av Anete Meleces 2021 års Peter Pan- pristagare.
Torsdag den 6 maj klockan 18.30.
Vill du delta i samtalet anmäler du dig via mejl till Jenny Edvardsson, frokenje@gmail.com, senast 5 maj.
Samtalet kommer genomföras som ett videosamtal.
Länk till alla anmälda skickas ut till alla anmälda på förmiddagen den 6 maj.
Varmt välkommen!

Internationella barnboksdagen

Bild: Roger Mello

Den 2 april firas den internationella barnboksdagen för att lyfta fram barnlitteraturen och för att på olika sätt inspirera till läsning. Detta år är temat för barnboksdagen The Music of Words, vilket illustreras med denna poster av den brasilianske illlustratören Roger Mello.

The Music of Words fick några av oss i styrelsen att börja fundera. Hur tolkar vi detta tema? Vi började direkt tänka på poesi och dikter men också på romaner skrivna med ett väldigt poetiskt språk eller i en form som påminner om poesi. 

Margaretha Ullström, IBBY Sveriges ordförande, kom att tänka på samlingen Längst inne i mitt huvud (2005), där det finns en hel del av Barbro Lindgrens poesi. Barbro Lindgren är en av Sveriges mest älskade barnboksförfattare. 2014 tilldelades hon ALMA-priset – Astrid Lindgren Memorial Award. En av Margarethas absoluta favoritdikter av Barbro Lindgren är ”Nu föds ett barn” ur Gröngölingen är på väg (1974) med sitt perspektiv på människans liv på jorden. Dikten tonsattes av Georg Riedel och finns med på cd:n Nu sjunger näktergalen
Margaretha gillar diktantologier för barn då de bidrar med skilda ingångar till poesin och de ger möjlighet att möta olika känslolägen och behov. En av hennes favoriter är Barnens versbok utgiven i många upplagor under årens lopp. En annan favorit hos Margaretha är den underbara antologin Poesiboken i serien Min nya Skattkammare som är rikligt försedd med illustrationer.  

Jenny Edvardsson gillar prosalyrik och när hon hörde temat The Music of Words kom hon direkt att tänka på Poet X av Elizabeth Acevedo. Poet X är en stark och gripande skildring om en ung kvinna som i sin anteckningsbok vågar skriva ner allt det som hennes röst inte förmår uttrycka. Det är en bok om identitet, kärlek och familjerelationer. Det är samtidigt en bok om att våga göra sin röst hörd, att bli den som man själv vill vara. 

En annan roman som hamnar inom prosalyrik är Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson. Det är författarens memoarer skriven på fri vers. Här får man följa en svart flicka som växer upp i USA på 1960- och 1970-talet. Det är en berättelse om att söka och hitta sin plats i tillvaron.
Precis som Margaretha gillar Jenny diktantologier. Ett par nya antologier är Dikter för unga: Älskad poesi – från Predikaren till Johannes Anyuru (2021) och Berör och förstör: dikter för unga (2019). Här finns dikter för alla och envar. Den första antologin hade både äldre och nyare dikter medan den sistnämnda främst har dikter av samtida svenskspråkiga poeter.  

Vilka barn- och ungdomsböcker börjar du tänka på när du hör internationella barnboksdagens tema The Music of Words? Dela gärna med dig genom att skriva en kommentar till inlägget.

Böcker som nämns i texten
Längst inne i mitt huvud av Barbro Lindgren
Gröngölingen är på väg  av Barbro Lindgren
Barnens versbok red. Siv Widerberg
Poesiboken Min nya skattkammare
Poet X av Elizabeth Acevedo
Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson
Dikter för unga: Älskad poesi – från Predikaren till Johannes Anyuru 
Berör och förstör: dikter för unga red. Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar

Årets Peter Pan-pris går till Kiosken av Anete Melece!

Kiosken är utgiven av Lilla Piratförlaget. Länk till högupplösta bilder finns längst ned i inlägget.

Motiveringen lyder:
Olga i Anete Meleces ”Kiosken” drömmer sig bort till fjärran platser och förkroppsligar därmed längtan efter äventyr, efter att se nya platser och att upptäcka världen.
På ett lättsamt och lekfullt sätt beskriver berättelsen hur viktigt det är för oss att vidga våra vyer och öppna ögonen gentemot det som finns utanför våra egna kioskväggar. Både för att öka vår förståelse för andra människor, och för vårt eget nöjes skull.
Med sin underfundiga text, i varsam översättning av Juris Kronbergs, och sina färgstarka inbjudande illustrationer är ”Kiosken” en värdig Peter Pan-vinnare.

Peter Pan-priset instiftades år 2000 av IBBY Sverige och
Bok & Bibliotek, och delas årligen ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden.
Den vinnande boken ska ha särskilda litterära kvaliteter och uppfylla ett eller flera av följande kriterier:
• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den
svenska utgivningen
• den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer
Juryn utgörs av IBBY Sveriges styrelse.

Enligt samma kriterier delas även två Silverstjärnor ut till:
Drakjägarna av Xiong Liang, översatt av Anna Gustafsson Chen, utgiven av Bokförlaget Tranan och
Hur funkar en fyr? av Roman Beljajev, översatt av Ylva Mörk, utgiven av Karneval Förlag.

Bild på omslaget finns för nedladdning här
Bild från inlagan finns för nedladdning här
Bild på Anete Melece finns för nedladdning här