Olga har jobbat i sin kiosk i många år. Hon känner alla kunder och vet vad alla vill ha. Men inom Olga finns en rastlöshet och en längtan bort, och en dag öppnar sig en möjlighet.
2021 års Peter Pan-pristagare Kiosken handlar om längtan efter något annat. Huvudpersonen Olga trivs med det trygga livet i kiosken och har varit där så länge att hon vuxit ihop med byggnaden. Men på nätterna drömmer hon om att resa till främmande platser.
Bokens skapare, Anete Melece, berättar om hur hon gjorde sin research:
”Jag tillbringade en dag i en kiosk (eller det var faktiskt mer som en liten affär) och observerade det som hände och skissade människorna som kom in. Jag intervjuade också ägaren, Edwin. Han var kvarterets själ och hjärta – människor kom till kiosken bara för att prata med honom. Under de 16 år som Edwin jobbat i kiosken hade han aldrig haft semester, så liksom Olga hade han på ett sätt också vuxit fast i sin kiosk.”
Hur Edwin kände inför det vet vi inte, men det är tydligt att Olga inte är helt lycklig, även om hon själv inte riktigt klarar av att se det. Det är först när tillfället uppenbarar sig genom en olyckshändelse – kiosken välter och ramlar ner i en flod – som hon tar chansen att börja färden. Det är ett stort steg, hon är ju så van vid att tänka på andra före sig själv. Det var det här som Melece byggde sin karaktär på.
”Hon är en olycklig optimist, någon som klarar av att se solen bakom varje moln. Det är ju egentligen en bra sak men vid någon punkt, när himlen är helt grå, övergår det till att man bara lurar sig själv att allt är bra. Hon representerar många människor, alla de som fastnat i inte helt lyckliga trygghetszoner, men är alltför rädda för att göra något åt det. Troligtvis befinner vi oss alla där vid något tillfälle i livet.”
Anete Melece befann sig själv just där när inspirationen till berättelsen kom.
”Jag jobbade som grafisk designer på en byrå, och även om allt på ytan verkade okej kände jag djupt inom mig att jag inte längre levde fullt ut, jag hade slutat växa. Känslan ville inte lämna mig, och jag behövde förändring, så jag sa upp mig från jobbet och beslöt mig för att börja studera animation för att kunna förvandla känslan till en film.”
Och det gjorde hon, för Kiosken började som en animerad film. Den släpptes 2013 och har sedan dess fått en stor mängd prestigefulla utmärkelser från hela världen. Först sex år senare hörde det lettiska förlaget Liels un Mazs av sig och frågade om hon inte skulle förvandla filmen till en bilderbok.
”Jag tror inte att jag skulle ha gjort det om de inte hade frågat, för jag kände att det var en historia jag redan hade berättat, och såg inget behov av att berätta den igen. Men så här i efterhand är jag väldigt glad att jag gjorde det.”
Boken är hittills översatt till 17 språk och har fått ett fint mottagande överallt. Just nu pågår projekt för att sätta upp den som både teater och opera. Bokens svenska förläggare Erik Titusson på Lilla Piratförlaget såg boken på mässan i Bologna och fastnade direkt.
”Det är en helgjuten bilderboksupplevelse, en originell berättelse med humor och igenkänning för såväl barn som vuxna. Faktum är att jag la ett bud på rättigheterna i sittande möte, då jag kände mig så säker på att vi skulle vilja ge ut den.”
Han inflikar dock att man ju aldrig kan veta hur en bok ska mottas, speciellt böcker från andra länder.
”Där fyller ju IBBY och Peter Pan-priset en jätteviktig funktion, att lyfta fram litteratur från andra språkområden. Men jag hade på känn att Kiosken skulle glädja läsare även här! Det är en djupt mänsklig berättelse om längtan, drömmar och oväntade möten – det är något vi alla kan relatera till oavsett kön, härkomst eller ålder.”
Även Melece själv tror att det är bokens allmänmänskliga tema som gjort den så omtyckt.
”Även om berättelsen utspelar sig i Riga i mitt huvud är det en universell berättelse som skulle kunna hända varsomhelst. Alla antingen är eller har varit en ’Olga’, eller så känner vi en. Precis som henne har vi drömmar och det är fint att få se hur de kan slå in, inte trots de omöjliga omständigheterna, utan tack vare dem.”
Just det universella och allmänmänskliga är viktigt för Meleces skapande. Nyligen illustrerade hon den svenska författaren Ingrid Olssons bilderbokstext Jag bestämmer! (Lilla Piratförlaget, 2020) och funderade då på om hon skulle behöva anpassa sina illustrationer till en svensk kontext. Kanske borde hon ta reda på hur svenska familjer har det i sina hem?
”Men så tittade jag mig runt i min lägenhet och hälften av alla möblerna kommer från Ikea. Så faktum är att det finns en liten bit av Sverige nästan överallt. Dessutom är det faktiskt inte så viktigt. Det viktiga är ansiktsuttryck och känslor, och det var det jag valde att lägga mitt fokus på.”
Kiosken förmedlar inte bara hopp, den inspirerar också läsaren att själv titta efter de möjligheter som livet kan bjuda på. Kanske är det just detta som ger berättelsen en känsla av tidlöshet och som gör att den fortsätter att leva och berättas på nya sätt. Så kunde Melece själv ana att det skulle bli en sådan succe?
”Planerade jag att göra en film som sex år senare skulle bli en bok som skulle översättas till 17 språk och skrivas om för opera och teater? Ja, allt var planerat från början, haha! Nej självklart inte. Jag bara lyssnade på mitt behov av att berätta den här historien, och det visade sig förändra mitt liv. Filmen gjorde det möjligt för mig att börja jobba som frilansare och precis som Olga kan jag nu göra vad jag vill på vilken plats och vid vilken tid jag vill. Det går inte att planera sådant, men precis som Olga gör när hon faller i floden kan vi välja att lita på att när vi gör rätt sak (och våra hjärtan berättar vad som är rätt) så kommer ’livets flod’ att föra oss till rätt plats.”
Anja Eriksson
Medlem av styrelsen i IBBY Sverige
Peter Pan-priset delas ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden. Priset instiftades år 2000 av IBBY Sverige och Bokmässan. Det ska gå till en översatt barn- eller ungdomsbok som har särskilda litterära kvaliteter och uppfyller ett eller flera av följande kriterier:
• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen
• den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer