Snart är det dags att utse 2024 års Peter Pan-pris, som delas ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden. Innan dess kommer vi att berätta mer om de nominerade böckerna. Här presenterar vi Laba den godaste gröten.
Laba den godaste gröten
Text: Zhang Qiusheng
Illustrationer: Zhu Chengliang
Översättare: Anna Gustafsson Chen
Förlag: Hjulet
Originalets titel: Xiangxiangtiantian labazhou
Ursprungsland: Kina
Översatt från kinesiska
Yan har sitt hem i en by i en djup dalgång. Familjens gård i byn har fått sitt namn efter kakiplommonträdet som där intar en central plats och sträcker sina röda fruktbärande grenar ut över gårdsplanen. Här lever människor, oavsett generation, och djur nära varandra. Man delar det som finns och behövs, man hjälps åt och samarbetar. En åsna, getter, en hund och råttor strosar sorglöst omkring på gården. Råttorna, vars upptåg barnläsaren kan följa och leta efter på bokens uppslag, har sitt bo i kakiplommonträdets stam. I den kinesiska zodiaken står råttan, det första djuret där, för välstånd och överskott.
Yan räknar och längtar efter Labafestivalen, som inträffar på den åttonde dagen på årets sista månad, för då ska det kokas åttondedagsgröt – Laba congee. Labafestivalen inleder firandet av det kinesiska nyåret och traditionellt tillägnas dagen förfäderna. En hel del bestyr måste tas itu med innan den stora dagen och Yan gör vant sin del av sysslorna. Labagröten får till slut koka länge på den gamla vedspisen, absolut inte på den mer moderna gasspisen, innan måltiden intas i gemenskap.
I Laba den godaste gröten förmedlas anrik kinesisk kultur och tradition, men samtiden och modernisering antyds i text. Det gamla bondesamhället mot moderna megastäder. Det kinesiskt traditionella, det som anses betydelsefullt gestaltas i bild på uppslagen: farmoderns förfädersdyrkan (som matoffer), med hopp om goda skördar och friska familjemedlemmar – livets nödtorft, inte överflöd och rikedom. Vikten av att dela med sig, vara god och solidarisk med alla i byn – Yan bär med sig Laba till de äldre byborna.
Den kinesiska landsbygden blir platsen för det idylliska livet, för den idylliska barndomen. Livet i Yans by skildras som enkelt, fridfullt och att harmoni råder mellan människa, djur och natur – men kanske ohållbart ur ekonomisk synpunkt, på utdöende. Nya sätt att leva visar sig i texten med att en förälder tvingas bo i storstaden för att arbeta, en annan vuxen för att studera vidare.
Det som gör Laba den godaste gröten till en så fantastiskt fin bilderbok är Zhu Chengliangs mästerliga bilder (dessutom detaljerade och pedagogiska), där uttryck och perspektiv ligger så nära barnets. Jag tänker associativt på Astrid Lindgrens Emil-böcker och på Ilon Wiklands illustrationer, men Zhu Chengliang arbetar i sin egen asiatiska tradition med inslag av västerländsk estetik. Han äger en oerhört skicklig teckning, där utsökta och precisa linjer samverkar med den opaka färgrika gouachen. Landskapen, människorna, tingen äger närvaro, fyllighet och substans. Att Chengliang hyser stor vördnad för naturen är märkbart.
I Kina förmedlas för kinesiska barn i Laba den godaste gröten kinesisk tradition i historia, kultur och konst. Det är av vikt för kinesiska barn att möta och läsa om den. Det är också viktigt att barn i Sverige får ta del av andra länders kultur, historia och traditioner. Och att få möta andra estetiska uttryck.
Zhu Chengliang är konstnär som blev bilderboksmakare. Han är stor i sitt hemland Kina och hans böcker för barn har belönats med flera betydande priser. Han har också varit nominerad till Hans Christian Andersen Award. Till svenska med Chengliangs illustrationer finns tidigare översatta: Tromben av Mo Yan och Räven, farfar och jag av Xu Lu. Zhang Quisheng är en välkänd barnboksförfattare och poet i Kina.
/Susanne Sandström