Den 2 april, H C Andersens födelsedag, firas Internationella barnboksdagen över hela världen. I år 2025 är IBBY Nederländerna hedrade över att vara officiell sponsor för ICBD (International Childern’s Book Day) under temat ”The freedom of imagination”.
Mottot är den sista meningen i dikten The Language of Pictures: ”Make pictures for my poem, and please feel free: these words belong to you even though they came from me.”
I högkvalitativa barnböcker tänds och utvecklas läsarens fantasi. Dessa böcker hjälper barn att utforska sin fantasi, att utveckla sin kreativitet och att se världen på ett nytt sätt. Bra böcker uppmanar läsarna att tolka orden själva, vilket gör berättelsen till deras egen.
Dikten, som finns att läsa HÄR, kommer från den illustrerade diktsamlingen Alle wensen van de wereld (2021) av Rian Visser och illustratören Janneke Ipenburg. Den här boken belönades med Zilveren Griffel i Nederländerna och Gouden Poëziemedaille (guldpoesimedalj) i Belgien.
Du kan läsa mer om Internationella barnboksdagen HÄR.
På IBBY Nederländernas webbplats finns ytterligare information och tips för firandet av dagen, det hittar du HÄR.
Här presenterar vi några boktips med anknytning till Nederländerna:
Hajtänder av Anna Woltz (Lilla Piratförlaget 2022)
Översättning: Olov Hyllienmark
Atlanta har bestämt sig för att hon ensam ska cykla runt den stora sjön. Det är 360 kilometer, och hon måste vara hemma igen imorgon. Det är galenskap, men det är den enda hon kan komma på att göra. Det enda hon kan göra för att glömma att hennes mamma är sjuk och att hon på läkarbesöket imorgon kommer att få reda på exakt hur illa det är. När Atlanta bara har kommit några få kilometer krockar hon med Finlay som har rymt hemifrån för att hans mamma inte längre bryr sig om honom. Han har tagit med sig sin mammas lyckoamulett, en påse med hajtänder, fast han vet att hon behöver dem nästa dag. Atlanta och Finlay börjar cykla tillsammans, den ena för att han vill slippa sin mamma och den andra för att hon absolut vill ha kvar sin. Det blir en resa som kommer att förändra båda två.
/Jenny Edvardsson
Emilia och pojken från havet, text & illustration Annet Schaap (Lindskog Förlag 2021)
Översättning: Per Holmer
Huvudpersonen Emilia bor med sin försupne far i fyrvaktarbostället men efter en olycka där ett fartyg går på grund blir Emilia omhändertagen och hamnar i Svarta villan, huset som det finns hemska berättelser om. I tornrummet på Svarta villan är det förbjudet att vara men Emilia dras dit och när hon väl kommer in i rummet förändras allt. Där finns pojken Edward, eller pojk och pojk? Han ser inte riktigt ut som en pojk utan mer som en fisk, tycker Emilia. Edward får absolut inte synas och än mindre släppas ut. Det är något som Emilia snart glömmer bort.
Emilia och pojken från havet är en spännande berättelse med många drag från sagogenren och tydliga kopplingar till HC Andersens Den lilla sjöjungfrun. Här finns sjöjungfrur, monster och pirater och här finns kampen mellan gott och ont. Persongalleriet är udda och genom karaktärerna utforskas teman som vänskap, frihet, lojalitet, utanförskap och att vara annorlunda.
Jag rekommenderar varmt denna bok och tänker att den skulle passa perfekt som högläsningsbok, både hemma och på skolan.
/Jenny Edvardsson
Boken om allting av Guus Kuijer (Opal 2012)
Översättning: Boerje Bohlin
“Gud teg på alla språk. Änglarna försökte torka bort sina tårar, men deras näsdukar blev så genomdränkta att det till och med började regna i öknarna.” Thomas pappa är strängt religiös och misshandlar både fru och barn för att kuva allt som inte passar in i hans världsbild. Thomas själv är en fantasifull och tänkande pojke, och tack vare kloka människor runt omkring kan han bygga upp en inre styrka.
Jag har använt den ganska tunna boken Boken om allting av Guus Kuijer i skolan, tillsammans med elever i både sexan och nian. Eleverna har läst och skrivit läsloggar med frågetecken och kopplingar för att sedan föra boksamtal tillsammans. Det är mycket som behöver tolkas i boken, och elevernas kunskaper om religion och i viss mån andra världskriget hjälper dem att göra kompetenta läsningar och känna sig smarta.
I slutet av boken finns ett ställe där n-ordet förekommer, det används för att visa hur inskränkt och fördomsfull pappan i berättelsen är. Om man läser högt för en grupp är det viktigt att vara beredd på att ordet kommer och fundera över hur/om man ska läsa upp det.
Guus Kuijer mottog Astrid Lindgren Memorial Award 2012 och på alma.se finns en Läsguide till Boken om allting. Du hittar den HÄR.
/Cilla Dalén
Alaska av Anna Woltz (Lilla Piratförlaget 2020)
Översättning: Olov Hyllienmark
Skolan börjar och vi får följa två elever i den nya högstadieklassen. Båda är barn mitt i en livskris. Det är Parker, vars familj har utsatts för ett väpnat rån som hon också var vittne till och som dessutom blivit tvingad att skiljas från sin älskade hund Alaska, nu när hon behövt henne som bäst. Och det är Sven, som nyligen fått en mycket svår form av epilepsi och nu måste vänja sig vid att vara den som när som helst kan braka i golvet och få kramper, att ständigt vara övervakad av oroliga föräldrar, att sluta med sin favoritsport, simning. Och dessutom måste han vänja sig vid sin nya assistanshund, Alaska.
De två protagonisterna kommer på kant med varandra redan första dagen. Sven försöker positionera sig genom att reta Parker och när Parker lite senare upptäcker att den i hennes ögon elake Sven är den som fått ta över Alaska bestämmer hon sig för att göra något åt saken.
Det här är en bok som kommer smärtsamt nära känslan av att vara annorlunda och utsatt. Monstret, miffot, den som inte är som alla de andra. Men den erbjuder också en slags försoning till slut: även om vi har olika stora plågor att bära så är vi alla någon gång miffot från mars, den som är konstigast av alla.
Jag tyckte mycket om den och jag tyckte också om att läsa en bok från Holland eftersom vi inte får så många böcker översatta därifrån. Den passar goda läsare från fyran och är även utmärkt som högläsning.
/Klara Önnerfält
Gips av Anna Woltz (Lilla piratförlaget 2021)
Översättning: Olov Hyllienmark
2020 kom Anna Woltz för första gången ut på svenska med Alaska och fick genomgående väldigt fina recensioner.
I Alaska mötte vi två familjer i kris och det gör vi också här, eller det är faktiskt tre familjer mitt i avgörande skeden i livet, vars öden flätas samman en väldigt snöig dag på ett sjukhus. Huvudpersonen Fitz familj är nyskild. Men eftersom en olycka sällan kommer ensam inleds den första pappadagen i den nya lägenheten med en avskuren fingertopp. Det är inte Fitz fingertopp som åker av, utan lillasyster Bentes. Sedan blir det en lång dag i det mikrokosmos som ett sjukhus kan utgöra.
Fitz träffar Adam som har en inte helt färdig lillebror i en kuvös och Primula som fått en ny hjärtklaff. Utanför faller snön allt tätare. Fitz tänker att sjukhuset är som en snöglob fast tvärt om, det är på utsidan snön faller. Där inne pågår sjukhuslivet precis som vanligt. Folk äter, sover, blir kära eller träffar nya vänner. Utanför faller till sist mörkret över den igensnöade världen.
Hela världen är kanske inte fixad när Fitz så småningom åker hem från sjukhuset på kvällen. Men hennes egen värld är betydligt mer hel, skilsmässan till trots. Och det gäller även för flera av de personer hon möter under dagen. Vi läsare har fått ett spännande äventyr i kammarspelsformat och kärlek på lasarett, vem kan önska sig mer?
Översättningen till svenska flyter smidigt och sjukhusmiljöerna känns realistiska. Passar årskurs fyra till sju och gärna som högläsning.
/Klara Önnerfält
Tulpanpojken av Christina Wahldén (Rabén & Sjögren 2017)
I den här boken berättar Christina Wahldén den sanna berättelsen om när hennes mormors och morfars familj tog emot en holländsk pojke som en son i familjen under ett knappt år. Wim, som pojken heter i boken, kommer från den holländska hungervintern som den sista krigsvintern kallades. Då var det så ont om mat att man till och med åt tulpanlökar och till sist fanns det bara sockerbetor att äta och ingen mer ved, inga kläder som passade, bara kyla och konstant hunger. För honom är det fantastiskt att komma till familjen på Fridhem i Tystberga. Där är allt helt, inga sönderbombade hus eller uppeldade möbler och där finns mat så det räcker och blir över åt alla.
Vart annat kapitel berättas av Wim och vart annat av Britta som är Wahldéns mamma i boken. De två behöll kontakten hela livet och hälsade på varandra flera gånger. Vi får följa familjens liv från oktober 1945 när Wim kommer, till försommaren året därpå när han åker tillbaka till Holland och med stor sorg lämnar vad som har blivit hans svenska familj. Vi får reda på vad man åt, vad Britta läser, vilka filmer som går på biograferna och vad man lyssnar på för radioprogram.
Den här boken kom ut 2017 och kändes redan då som en extra angelägen historia att berätta. Idag, när Sverige i ännu högre grad än för åtta år sedan, är en trygg och lugn tillflykt i en värld av krig och förödelse har aktualiteten bara vuxit. Att läsa om hur familjer öppnade sina hem för krigsdrabbade – över 10 000 barn kom till Sverige mellan 1945 och 1946 och blev emottagna i svenska familjer helt utan ekonomisk ersättning – är en viktig påminnelse om den tradition av solidaritet som vi har haft i Sverige.
Jag tänker att detta kan vara en bra bok för mor- och farföräldrar att läsa för sina barnbarn och som kan leda till många fina samtal kring skillnaderna och likheterna mellan barndomen förr och nu. Det kan också vara en underbar bok för högläsning på äldreboenden. Som högläsning i skolan passar den bäst från trean till femman.
/Klara Önnerfält
***
