Jella Lepman

Jella Lepman, ur IBBY Internationals arkiv

Artikeln har tidigare varit publicerad i Opsis Barnkultur

I dag lever miljontals barn på flykt under olidliga förhållanden. Nationalismen och rasismen växer sig starka. Hur kan vi som är engagerade i barnlitteratur och barnkultur tänka kring dessa utmaningar? Kanske kan vi kasta en blick bakåt i tiden och låta oss inspireras av Jella Lepman! 

Är inte namnet bekant? Det borde det vara. I ett Tyskland sönderslaget av andra världskriget var Jella Lepman upphovskvinnan till Internationale Jugendbibliothek (IJB) som öppnade redan 1949 i München och till IBBY som bildades 1952. 

IJB blev snabbt, och är fortfarande, en förebild för många barn- och ungdomsbibliotek runtom i världen och IBBY finns idag i fler än 70 länder. Under namnet ”Children in Crisis” stöder IBBY otaliga projekt runt om i världen som ger barn tillgång till böcker. Biblioteken i Gaza och på Lampedusa är bara några exempel. 

Läsestuga för arbetarbarn

Jella Lepman föddes i en tysk-judisk familj i Stuttgart år 1891. Fadern var fabrikör och hans politiskt liberala övertygelse formade i mycket Jellas egen syn på världen. Efter avslutad skolgång startade hon redan som 17-åring en läsestuga för barnen till arbetarna på en lokal fabrik. 

Jella Lepman gifte sig tidigt med en tysk-amerikansk man som dog i början av 20-talet. Som änka med två små barn försörjde hon sig under 20- och 30-talet som journalist och gav också ut några barnböcker. 1936 flydde hon Tyskland för att under kriget verka i London, där hon bland annat arbetade som journalist för BBC.

När kriget tog slut 1945 övertalades Jella Lepman av den amerikanska ockupationsmakten att flytta tillbaka till Tyskland med ett alldeles speciellt uppdrag. Amerikanerna ville ”återuppfostra” den tyska allmänheten och Lepman anlitades för att ge råd om hur man skulle kunna påverka kvinnor och barn att överge sina nazistiska föreställningar. Hon fick majors rang och stor handlings- och rörelsefrihet under USA:s beskydd, då arbetet utfördes i den amerikanska sektorn. 

Ett sönderbombat Berlin 1945 Foto: A. Wilkes, Imperial War Museum

Outtröttlig energi

Villkoren för Tysklands barn var fruktansvärda efter kriget, fullt jämförbara med situationen i dagens Syrien. Bristen på mat, bostäder och skolor var stor. Många barn saknade föräldrar och hade tvingats överge sin hemort. 

Jella Lepman ville ge de tyska barnen hopp, framtidstro och en demokratisk grundsyn och tänkte att barnlitteratur och -kultur här kunde spela en viktig roll. Men en förutsättning var förstås att barnen fick ta del av böcker som inte var förgiftade av nazistisk ideologi. 

Med outtröttlig energi, ett övertygande sätt och med goda kontakter både hos den amerikanska ockupationsmakten och hos tyska vänner och författare lyckades hon redan 1946 organisera en stor internationell bokutställning i München, där barnen fick bläddra och läsa i böckerna. Utställningen turnerade sedan till flera städer i Tyskland. 

Jella Lepman hade inför utställningen skrivit brev till förläggare och institutioner i tjugo länder och bett om barnböcker med tonvikt på bilderböcker. Hon mötte stort gensvar och böckerna hon fick blev sedan grundbeståndet för barn- och ungdomsbiblioteket i München.

Öppna hyllor

Vid ett besök i USA hade Jella Lepman mött representanter för American Library Association och inspirerats av de amerikanska bibliotekens barnverksamhet.När biblioteket i München öppnade (med finansiellt stöd från Rockefeller Foundation och aktivt stöd från bland annat Eleonor Roosevelt) introducerade hon det amerikanska arbetssättet. Här skulle finnas öppna hyllor, sagostunder, boksamtal och barnkulturverksamhet på hemmaplan. Detta mötte bitvis mycket motstånd hos den tyska bibliotekariekåren, men Lepman lyckades genomdriva sina idéer. 

Jella Lepman trodde starkt på barns och ungdomars öppna sinne och skaparkraft, något som återspeglades i bibliotekets verksamhet. Här fördes samtal om framtid och fred. Här genomfördes skapande verksamhet som barn och unga själva var med om att initiera. 

Idag är det både ett aktivt bibliotek för barn och ungdom i München med omnejd och ett viktigt internationellt forskningscenter för barn- och ungdomslitteratur.  

Internationell förståelse

1951 bjöd Lepman in till en internationell konferens ”International Understanding Through Children’s Books”. Ett 60-tal deltagare från barnboksvärlden förväntades, men 250 kom! Det var författare, förläggare, pedagoger, bibliotekarier från 26 länder som alla ville bidra till att barnböcker kunde spridas mellan språk och kulturer. 
På Namn och Nytt-sidan i DN den 30 november 1951 berättar förlagsmannen Hans Rabén om nämnda konferens. 

”Med de goda barnböckernas hjälp försöker man omskola den tyska ungdomen”, säger han. 

Han är positiv till initiativet som tagits av ”energiknippet” Jella Lepman och hoppas att man under mottot internationell förståelse genom barnböckerna ska kunna sprida ”oundgängliga böcker” till världens barn. 
Under konferensen bildades en kommitté och 1952 grundades International Board on Books for Young People, IBBY, då kallat Internationella Ungdomsboksrådet, av bland annat Astrid Lindgren.

Det Jella Lepman uträttade för barn med barnlitteratur och barnkultur är och förblir enastående och uppfordrande! Hennes arbete och anda kan sammanfattas i det motto som även IBBY arbetar enligt: Ge dem böcker ge dem vingar

Okänd fotograf, ur Rabén & Sjögrens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Bilden är beskuren.

IBBYs tidiga år i Sverige

1956 ordnades IBBYs fjärde internationella konferens i Stockholm. En viktig punkt på programmet var utdelandet av HC Andersenpriset. Bland de fem jurymedlemmarna fanns Elsa Olenius. 
Astrid Lindgren hade varit en av kandidaterna till priset, för ”Mio min Mio”, men några i juryn tyckte att den var för grym och inte tillräckligt i HC Andersens anda. I stället valdes Eleonor Farjeons ”Det lilla bokrummet”. 
I samband med konferensen ordnades en internationell sagostund där Astrid Lindgren och Torbjörn Egner framträdde tillsammans med Philippa Pearce och Liza Tetzner. Till ny president för organisationen valdes förläggaren Hans Rabén. 
Konferensen 1956 och valet av Hans Rabén till president tyder på att IBBY i Sverige startat sitt arbete redan tidigt på 50-talet, men vi har inte kunnat hitta några dokument från den perioden. Kanhända har någon av Opsis läsare kunskap om hur detta gick till. 

/Ulla Hjorton, tidigare ordförande i IBBY Sverige

Källor:
Lepman, Jella; A bridge of children’s books

Artiklar i Bookbird: 2002 julinumret av Eva-Maria Metcalf,  2010 januari- och julinummer av Liz Page, samt i nr 4 2017 av Valerie Coghlan

DN:s Namn och Nytt sida 1951-11-30, 1956-09-12, 1956-09-15 samt 1956-09-16

I hennes egen lättlästa bok A Bridge of Children´s Books kan vi läsa om hur hon under den amerikanska ockupationsmaktens beskydd och med stark motivation byggde upp IJB och hur hon startade IBBY, verksamheter som än idag kämpar för barns rätt till läsning och kultur också i krig och kris. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *