Ion Creanga – det moldaviska barnbiblioteket


Inredning formgiven av Tor Svae Foto: Ion Creangas arkiv

Följ med till Ion Creanga, ett bibliotek för barn upp till 16 år, deras vuxna, pedagoger, studenter, forskare, bibliotekarier och läsfrämjare. Här erbjuds ett varierat programutbud med konferenser, tävlingar och festivaler. 

Ion Creanga National Children’s Library är Moldaviens nationella barnbibliotek och center för barnlitteratur, uppkallat efter den rumänske författaren Ion Creanga. Det invigdes i Chisinau, Moldaviens huvudstad, i oktober 1944 och firade 75 årsjubileum 2019. 
Biblioteket leddes från 1970-talet och ända fram till 2019 av Claudia Balaban, en sann pionjär. Hon har nu dragit sig tillbaka och hennes vice direktör och parhäst sedan många år, Eugenia Bejan, driver verksamheten. Utan dessa två kvinnors uthållighet och engagemang hade inte barnbiblioteksverksamheten i Moldavien varit vad den är idag.
”Genom att möta berättelser får barnen ord och lär sig språket bättre”, har Eugenia Bejan sagt. ”Vi måste läsa högt för barnen, varje dag. Både lyrik och prosa. Då skapar de också egna berättelser. Det är livsnödvändigt för barn att få njuta av texten, av läsandet.” 

Intensiv verksamhet

Trots stora utmaningar bedriver man intensiv verksamhet. Kunskap om barnlitteratur och läsfrämjande verksamhet sprids över hela landet genom mobila aktiviteter och oförtrutet och entusiastiskt utvecklar och breddar man bibliotekets nätverk, nationellt och internationellt. 
Biblioteket har haft nära samarbeten med bland annat Japan, USA och Sverige. Det sju år långa och rikstäckande projektet ”Novateca” sponsrat av Bill & Melinda Gates Foundation ledde till att utrusta biblioteket (och totalt ca 1000 bibliotek i hela Moldavien) med ny teknisk utrustning som bättre kan möta medborgarnas behov av information. 
I samarbete med Japans ambassad köptes också en bokbuss in. Här blev Moldaviens begränsade storlek en fördel, bokbussen har en räckvidd som sträcker sig över hela landet.

Foto: Ion Creangas arkiv

Ansiktslyftning

2009 fick barnboksavdelningen på biblioteket en rejäl ansiktslyftning tack vare ett projekt/samarbete med Svenska institutet. De första trevande kontakterna togs redan 2007 och senare har projektet vidgats till att innefatta många ytterligare organisationer.
Sylvia Augustinsson, projektledare på Svenska institutet, drev samarbetet framåt från Sveriges sida.
”Det roligaste är att se att bibliotekets ledning sett behov av internationella kontakter, något som idag är självklart i internationella bibliotekssammanhang”, berättar hon. 
”De har skapat sig ett internationellt kontaktnät som säkert varit viktigt för bibliotekets utveckling när den nationella supporten inte varit den bästa. I våra första kontakter mötte vi ett bibliotek som behövde de mesta. Vi hjälpte till, men vi tog aldrig över utan såg de moldaviska kollegorna som kompetenta bibliotekarier.”   

Uppfräschningen bestod i att barnavdelningen fick ett helt nytt utseende med en mer barnvänlig framtoning. Scenografen Tor Svae anlitades av Svenska institutet för att formge avdelningen. 
All inredning producerades i Sverige, fraktades sedan ner och monterades på plats. Resultatet blev en miljö som förhoppningsvis skulle fungera både inbjudande för de små besökarna och funktionellt för de anställda.

Dystra lokaler

Barnboksförfattaren Ulf Nilsson har besökt Chisinau och biblioteket fler gånger och även träffat Claudia Balaban och Eugenia Bejan under deras många besök i Stockholm.
”Jag bjöds till Moldavien för tjugo år sedan i samband med en Astrid Lindgren-utställning som hette Meet the Child”, berättar Ulf Nilsson. 
”Det var ett otroligt fattigt land, märkt av gammalt sovjetiskt tänkande. På konferensen var det så kallt inomhus att alla hade ytterkläderna på. Men det serverades goda skinksmörgåsar och bibliotekschefens hembryggda vin som hon tappat på tvåliters Coca Cola-flaskor.”
Ulf Nilsson betonar att Claudia Balaban och Eugenia Bejan ville sprida nya tankar till lärare och bibliotekarier, de ville få till stånd ett nytt sätt att möta barn.
”När barn mötte författare skulle gubben (för det var oftast en gubbe) inte sitta som en pösmunk och läsa högt från ett podium bakom en blombukett, tyckte de. Författare skulle tala på barnens nivå, uppmuntra dem att läsa och skriva själva och våga ta för sig.”
Biblioteket hade en skruttig budget, påpekar Ulf Nilsson, men Claudia Balaban och Eugenia Bejans engagemang var stort.
”Första gången jag kom dit hade barnavdelningen dystra lokaler med åldriga volymer. Men Tor Svae gjorde om alltihop till ett glatt, vänligt och barnsligt kryp-in! Jag hade turen att få vara med på den glada invigningen. Till sist blev biblioteket ett ställe där bibliotekarier och lärare kunde meet the child.”

Böcker och modern informationsteknik i samverkan
Foto: Ion Creangas arkiv

Progressiv bibliotekslag

Moldavien är ett fattigt land i Europas utkant, med instabilt politiskt läge. Under senare år har man dock försökt närma sig Europa och EU och samtidigt distansera sig från Ryssland (Moldavien tillhörde i två omgångar Sovjetunionen). År 2017 fick man en ny och progressiv bibliotekslag. I och med den nya lagen fick Ion Creanga en stärkt position som utvecklingscentrum för innovativ barn- och ungdomsverksamhet.
Inga Lundén var svensk bibliotekskonsult på plats i Moldavien och hjälpte till vid framtagandet av lagen. Hon menar att den ger Ion Creanga en nyckelroll.
”Genom att vara inspiration och kunskapscentrum för landets bibliotekarier, så vill man ge Moldaviens barn tillgång till tidig läsning, lärande och fantasi. Det är ett tufft och stort uppdrag i ett land, som är rikt på möjligheter men saknar de flesta av våra resurser. Att prioritera uppgifterna och att arbeta professionellt är något av det medarbetarna i Ion Creanga lär ut.”

En alldeles särskild plats

Det råder ingen tvekan om att Ion Creanga är ett speciellt bibliotek – och att det fyller många viktiga funktioner. Det är förstås en alldeles särskild plats för barnen och de unga i Chisinau, med ett rikt barnbibliotek som knyter ihop sagovärldarna från Moldavien med resten av världen. En trappa upp finns också ett digitalt labb och en bokklubb för de litet äldre. 
”Dagens barnböcker ska inte tävla mot, utan samverka med informationsteknologin”, som Claudia Balaban sagt.
Men målgruppen är inte bara barn och ungdomar. På övervåningen finns också ett relativt nybyggt utbildningscentrum där Ion Creanga fyller sin uppgift som inspiration och kunskapsgenerator för landets bibliotekarier – något som bidrar till att ge biblioteket en viktig roll för den fortsatta utvecklingen i Moldavien. 

Klara Svae, medlem av styrelsen i IBBY Sverige

Den Moldaviska sektionen av IBBY grundades 1996 i Ion Creanga National Children’s Library. Sedan 1997 är Moldavien en fullvärdig medlem av IBBY. Ordförande är Eugenia Bejan.

Foto: Stela Popa


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *