Alla inlägg av Ibby Sverige

Boksamtal om Baek Heenas bilderböcker

IBBY Sverige bjuder in till ett boksamtal om Baek Heenas tre bilderböcker Molnbullar, En fe på badhuset och Magiska godiskulor
onsdagen den 17 februari kl. 19.00.
Vill du delta i samtalet anmäler du ditt intresse via mejl till Jenny
Edvardsson, frokenje@gmail.com, senast den 16 februari.
Samtalet genomförs som ett videosamtal.
Länk till alla anmälda skickas ut den 17 februari på förmiddagen. Varmt välkommen!

Peter Pan-prisets shortlist 2021

Här är 2021 års shortlist till Peter Pan-priset. Vinnaren tillkännages på vårt årsmöte 25 mars. De nominerade till Peter Pan-priset uppfyller ett eller alla dessa kriterier:

• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen
•den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer

Kiosken
Text och bild: Anete Melece
Översättare: Juris Kronbergs
Lilla Piratförlaget
Ursprungsland: Lettland

I många år har Olga jobbat i kiosken, hon känner alla kunder och vet vad alla vill ha. På kvällarna händer det att Olga blir  lite ledsen, för hon vill resa men kan aldrig lämna kiosken. Istället läser hon resemagasin och drömmer om fjärran platser. Men en morgon förändras allt! När hon försöker få tag på några killar som stjäl godis välter hela kiosken, och Olga upptäcker att hon kan bära den på sina axlar. Hon bestämmer sig för att ta en promenad.
Anete Melece har skapat en färgstark och underhållande bok om drömmar som kan slå in när man minst anar det. Allt man behöver göra är att gripa tillfällen som kommer i livet. En bok att känna igenom sig i och inspireras av.
/Anja Eriksson

Dörren
Text och bild: JiHyeon Lee
Mirando bokförlag
Ursprungsland: Sydkorea

Dörren är en silent books som bjuder in till ett ordlöst äventyr. Den handlar om ett barn som lever i ett samhälle där hen inte riktigt passar in. Ensamheten syns och känns. Genom en nyckel kan barnet öppna en gammal dörr och lämna ensamheten bakom sig. På andra sidan dörren öppnar sig en helt ny värld, befolkad av fantasifulla karaktärer. Den nya världen känns till en början skrämmande men snart hittar barnet sin plats. Hen bjuds in och får känna samhörighet. Barnet växer av denna upplevda gemenskap och kan, när äventyret går mot sitt slut, ta med sig den positiva känslan in den egna världen. 

Författaren och illustratören JiHyeon Lee förstärker bokens tematik genom sitt användande av färg. De inledande uppslagen, när barnet känner sig ensamt, går i en gråskala. När barnet kommer in i den nya världen blir bilderna i färg, alla illustrerade i mjuka pastellfärgade toner. Färgskalan skapar en känsla av trygghet, värme och harmoni. När barnet lämnar den magiska världen fortsätter illustrationerna att vara i färg. Det kan läsas som att hen har gått stärkt ur sitt äventyr.  

Dörren är en hoppfull berättelse där läsaren genom bokens ordlöshet bjuds in till medskapande. 
/Jenny Edvardsson

Lika men ändå olika
Text & bild: Feridun Oral
Översättning: Hamdi Özyurt
Storge förlag
Ursprungsland: Turkiet

Det är fantastiskt roligt att i år ha möjligheten att lyfta fram en fin barnbok som är översatt från turkiska! 

Lika men ändå olika är skriven och illustrerad av Feridun Oral. Oral, som illustrerar både egna och andra författares barnböcker, jobbar även med måleri, keramik och skulptur i sin ateljé i Istanbul. 
Det här är en bilderbok med svindlande vackra och personliga illustrationer, ibland väldigt gulliga, men ibland också lite mörkare och med en fascinerande skevhet i perspektivet.   

En vårkväll föder en av getterna i herdens flock en söt, liten killing. Herden upptäcker snart att killingen inte kommer att kunna gå, eftersom frambenen är för svaga. Till att börja med bär han den lilla i sin väska. Men en dag får han en idé och tillverkar en slags cykel av grenar, med vars hjälp killingen kan ta sig fram på egen hand och på riktigt delta i livets äventyr, tillsammans med resten av flocken. 
/Charlotte Goobar

En fe på badhuset
Text och bild: Baek Heena
Översättning: Sun-Kyoung Choi
Bokförlaget Trasten
Ursprungsland: Sydkorea

En fe på badhuset av Baek Heena handlar om den lilla flickan Dukji som går till badhuset med sin mamma. Där ska hon få bada och om hon inte börjar gråta när mamma skrubbar henne ren ska hon få en drickyoghurt.
På badhuset träffar Dukij en gammal tant som säger att hon är en fe som tappat sina vingar. Tillsammans leker dom roliga lekar och kanske är det så att den gamla tanten är en fe med magiska krafter.
Baek Heena fick ALMA-priset 2020. Dockorna hon skapar, som har huvudrollerna i hennes fotografiska barnböcker, är oemotståndliga med sina varma, levande och humoristiska
uttryck.
/Klara Svae

Alaska
Text: Anna Woltz 
Översättning: Olov Hyllienmark 
Lilla Piratförlaget
Ursprungsland: Nederländerna

I sjuan börjar Sven och Parker i samma klass. Sven är nervös och vill helst göra sig osynlig. Han vill slippa bli den konstiga med epilepsi som han var i sin förra skola. Parker har haft sitt livs värsta sommar. Hon har fått lämna bort sin älskade hund Alaska och har en familj i kaos. För att dra uppmärksamheten bort från sig själv får Sven hela klassen emot Parker. 

När Parker upptäcker att Alaska nu bor hos Sven kokar hon över. Allt är bara för orättvist. Hon smyger sig in i Svens hus på natten med rånarluva på för att ta Alaska tillbaka. Det blir början på ett långt och krångligt sätt för en vänskap att växa fram. 

Alaska är en bok om sådant som gör ont och inte blev som det skulle. Hur hjälp kan finnas på de mest oväntade personerna. Läs och boktipsa alla elva, tolv och trettonåringar i din närhet. 
/Paula Högström

Min katt Koozy
Text: Anastasia Qarawani
Bild: Maja Kastelic
Översättare: Elisabet Risberg
Atrium Förlag
Ursprungsland: Jordanien

Ibland händer det att någon man älskar försvinner. Den skickliga illustratören Maja Kastelic (Slovenien) tecknar upp en värld med mjuka pennor, som är både vacker, djup och melankolisk. Jordanska Anastasia Qarawanis berättelse om pojken och hans katt kan förefalla tillrättalagd på ett sätt som vi uppfattar som gammaldags. Men bakom det söta finns verklighetens obönhörliga fakta – ibland kommer inte de vi älskar tillbaka. Något annat kommer istället, men det blir inte precis på samma sätt, och vi måste hitta nya sätt att handskas med livet och rädslorna. 
/Helena Bergendahl

Hur funkar en fyr?
av Roman Beljajev
Översättning: Ylva Mörk
Karneval förlag
Ursprungsland: Ryssland

Visste du att Frihetsgudinnan började sitt liv i New York som fyr? Det visste inte jag heller förrän jag läste Hur funkar en fyr? av ryske författaren och illustratören Roman Beljajev. Det här är en faktabok när den är som bäst. Beljajev är uppenbart fascinerad av sitt ämne och förmedlar det så att man rycks med, oavsett ålder. Berättandet är samtidigt lågmält vederhäftigt på ett sätt som visar att författaren litar på sina faktas inneboende förmåga att väcka intresse.
Med tvärsäkra linjer och en kolorit med ett tryck i färgerna som sällan ses i svensk utgivning beskrivs fyrar från hela världen. Inte bara hur de funkar, utan också varför de finns och vad man ska tänka på om man själv vill bygga en. Vilket jag just nu är väldigt sugen på att göra.
Det är kul att kunna lyfta fram en översatt faktabok i det här sammanhanget. Särskilt en som förklarar det varenda människa undrat över. Som varför det alltid finns en balkong runt lanterninen (den inglasade delen högst upp på en fyr). Nej, det är inte för att turister ska få en fin utsiktsplats. Det är för att man ska komma åt att putsa glaset, så klart. Det är ju lite av idén att ljuset från fyren ska synas bra.
/Mats Wänblad

Antifanter på taket
Text: Marita van der Vyver
Bild: Dale Blankenaar
Översättning Ulla Forsén
Förlaget Hjulet
Ursprungsland: Sydafrika

David ska sova över hos farmor och farfar, men allt känns obekant och lite läskigt. Snart hör David något på taket som antagligen är hoppande och dansande antifanter, otäcka varelser som farfar skrämmer bort med käppen. Men då hör David istället en krokopotamus inne i badrummet – och skymtade han inte en blå raffosaurus i springan mellan klädskåpets dörrar?
Det här är en bilderbok med hög igenkänningsfaktor. Lagom läskig samtidigt som farmor och farfar hela tiden står för trygghet och stöd (och hjälp att skrämma bort farligheterna), genom att omvandla rädslan till motorn i en spännande lek där Davids fantasi bejakas istället för att förminskas eller skrattas bort.
Marita van der Vyvers Text är rytmisk och repeterande, som orden i en riktigt bra saga. Och Dale Blankenaar utnyttjar bokens ovanligt höga och smala format till perspektivförskjutningar och hisnande bildlösningar.
Jag tror att det kan bli en perfekt nattningsbok för många barn. Men det kanske är klokt att prova den i dagsljus först. En gråvit renonilla under sängen är inte att leka med.
/Mats Wänblad

Magiska godiskulor
Text och bild: Baek Heena
Översättning: Sun-Kyoung Choi
Bokförlaget Trasten
Ursprungsland: Sydkorea

Baek Heenas bilderbok Magiska godiskulor tar sin avstamp i en magisk realism. Människorna där är skulpterade i lera och placerade in i miniatyrvärldens rum. Stämningsmättat ljus, dis och höstfärger bidrar till att förmedla den suggestiva upplevelsen som skapar en poetisk stämning. Där blir också texten en levande del i bilden. Vi möter ett ensamt barn som spelar kula  i en höstklädd park. När berättarjaget Dongdong finner de magiska godiskulorna i en leksaksaffär och stoppar dem i munnen händer snart märkliga saker. En soffa, en hund, en pappa och en bortgången mormor får alla plötsligt en röst som når fram till Dongdong. Den magiska dimensionen finns mitt ibland oss, mitt i vardagslivet. På bokens sista sida får Dongdong mod att ställa barndomens väsentliga fråga till läsarna/lyssnarna: ”Ska vi leka?” På så sätt förmedlas en insikt om lekens och fantasins betydelse för att ge barnet mod och skapa sig vingar som kan bära ut i världen och i livet som väntar.  Bildberättelsen öppnar så sinnet för en vardagens magi. Den finns där, bara vi öppnar våra ögon för att söka se. 
/Margaretha Ullström

Den stora ordfabriken
Författare: Agnès de Lestrade
Illustratör: Valeria Docampo
Översättare: Marianne Tufvesson
Atrium Förlag
Ursprungsland:

Ord har betydelse. Att ha tillgång till dem berikar oss människor. Men tänk dig en värld där ord måste köpas, och där du inte har råd att köpa just de ord du längtar efter och där du inte har råd att prata. Det blir en kall och underlig plats. I den världen lever pojken Phileas. Han vill kunna förklara sin kärlek för den undersköna flickan. Hur
göra? Man kan hitta bortslängda ord i soporna, men de är oftast oanvändbara. Ibland finns det ord att köpa till extrapris. Men man kan också som barnen fånga ord med fjärilshåv. Phileas har fångat tre ord: Körsbär! Sandkorn! Cirkel! Med dem ska han förklara han sin kärlek för den undersköna flickan. Flickan ger honom en puss på
näsan och då, då använder han ordet som han sparat för ett alldeles speciellt tillfälle som detta: igen! En berättelse som i ord och bild uttrycker den betydelse ord har för oss människor för ge uttryck för tankar och känslor. Utan ord blir livet besvärligt. I de inspirerande bilderna i dämpade gulbeiga färger som bryts av kärlekens röda färg,
flyger ord omkring. Orden som i olika storlekar och längd rör sig utmed boksidorna och landar på de mest konstiga platser ger konkretion, kraft och energi åt berättelsen.
Det handlar om en berättelse som växer i sin uppfordrande maning att skydda rätten till ordet, rätten att tala fritt och kunna säga sitt hjärtas mening. En stor, liten bok om betydelsen av frihet.
/Margaretha Ullström

Drakjägarna
Text & bild: Xiong Liang
Översättning: Anna Gustafsson Chen
Bokförlaget Trasten
Ursprungsland: Kina

I sagans och mytens värld, världen över, finns det drakar. Har de kanske faktiskt existerat i ett forntida Kina där ju ”drakens ättlingar” bor?
En gång för länge sedan fanns det drakjägare, inte så väldigt många för endast de starka och modiga kunde tränas upp att jaga och döda drakar. Det kanske inte fanns så många drakar heller för den delen…för de blev svårare och svårare att hitta. Och snart syntes de inte till. Överallt och under långa tider letade drakjägarna, ovan molnen och under vattenytan, i alla skrymslen och vrår. Ett helt liv av letande och ändå ingen drake så långt ögat nådde. Skulle människorna glömma bort dem nu?
Människorna började samla minnen om drakarna i sten, i skrift, i bild. Draken som figur inlemmades i vardagen och syntes snart lite varstans. 
Och i hundratals år fortsatte ättlingarna till drakdräparna att leta, tills en dag några speciellt modiga och starka kom på att leta på en speciellt avlägsen plats. Djupt nere i jordens innanmäte hade drakarna förskansat sig undan drakdräparnas svärd. Återseendet blev både skärrat och glatt. Drakdräparnas ättlingar hade ärvt en längtan som nu fick ett slut och drakarna kunde andas ut.

Xiong Liangs bildberättande är uttrycksfullt, stämningsfullt och liksom precist. Linjeföringen sätter människor och föremål i perfekt skärpa. Miljöer och landskap framstår drömlika, tidlösa, målade i färger och textur som skapar både atmosfär och en känsla av olika klimat.

I Xiong Drakjägarna vävs gamla myter/historiska traditioner samman med samtiden. Vi kan läsa den som en fantasifull och lite läskig berättelse om drakar och äventyr – kanske läser barn den så? Vi vuxna, som läser med andra glasögon, kan se den alludera på samtida Kina, och rädslan att det som flödar in från andra kultursfärer ska trycka undan det traditionellt kinesiska som då faller i glömska. Berättelsen kan även läsas med människans drift att utplåna andra arter i tankarna. Det kan vi prata med barnen om.

Drakjägarna talar om människans behov av historia och sammanhang – det som säger något om vem du är. Den talar om minne, om vikten av berättelser för att bevara och förklara. 
Boken är en stafettpinne överlämnad till barnen.
Xiong Liang, född 1972, är en banbrytande och prisad bilderboksmakare från Kina. Drakjägarna är den första som blivit översatt till svenska. Jag hoppas innerligt på fler.
/Susanne Sandström

Annika Thor och Anna Bengtsson nominerade till HC Andersen Award 2022

IBBY har nu tillkännagivit de nominerade till HC Andersen Award 2022. Det är totalt 62 nominerade från 33 länder. De nominerade från Sverige är Annika Thor och Anna Bengtsson.

Annika Thor debuterade 1996 med ”En ö i havet”, första delen i serien om systrarna Steffi och Nelli som kommer som flyktingar till Sverige under andra världskriget. Sen dess har hon skrivit en stor mängd böcker för barn och unga, varav flera blivit översatta och lästa av barn över hela världen. Hon har också blivit hedrad med prestigefulla utmärkelser som Astrid Lindregn-priset, Augustpriset och Deutscher Jugendliteraturpreis.

Anna Bengtsson har varit verksam under många år, och har illustrerat både sina egna texter, och i samarbete med andra författare. Hon debuterade 1986 och har bland annat blivit tilldelad Elsa Beskow-plaketten samt varit nominerad till Augustpriset.

IBBY international presenterar en shortlist till priset i januari 2021. Vinnaren tillkännages på bokmässan i Bologna 2022.

Gulliverpriset 2020

Illustration Eva Eriksson

Välkommen till ett samtal och mellan årets Gulliverpristagare Linda Holmer och illustratören Helena Bergendahl från IBBYs styrelse. I samband med samtalet får Linda årets Gulliverdiplom.

Juryns motivering lyder:
Genom att belöna Linda Holmer med Gulliverpriset vill vi lyfta fram det arbete som görs där bilderböcker för barn blir till, ett område som inte tidigare blivit belönat. Linda har öppnat upp för samarbeten och gästlärarskap med olika bilderboksproffs inom bilderbokens teori och praktik – med stor tonvikt på bild- textrelationen, skrivprocessen och bilderbokens formfrågor. Detta, att inte bara koncentrera sig på bilden, utan på helheten, har etablerat HDKs kurser som en unik avancerad vidareutbildning för redan yrkesverksamma barnbokskreatörer med olika bakgrund.
På så sätt har bilderbokskurserna på HDK fått inflytande på svensk bilderboksutgivning.

Var: Via Zoom, länken finns här

När: Måndagen den 7 december kl 18.00


Priset instiftades 1969 av BUR, Barn och ungdomsboksrådet, numera IBBY Sverige, och utdelas varje år till den som genom verksamhet av kritisk, teoretisk eller praktisk karaktär väsentligt bidragit till att öka förståelsen för barn- och ungdomsboken.
Pristagaren utses av Gulliverkommittén som består av representanter för Svenska barnboksinstitutet, Svenska förläggareföreningen, Svenska bokhandlarföreningen, Svenska tecknare, Sveriges författarförbund, Sveriges Radio/Television/Utbildningsradion och IBBY Sverige. Priset består av ett diplom samt en penningsumma.

Välkommen till Peter panpris-seminarium och prisceremoni

På lördag kl 13.00 blir det seminarium och utdelning av Peter Pan-priset till Eymard Toledo för Bené – snabbare än den snabbaste hönan, i år digitalt via länken till Zoom nedan.

Zoomlänk  (Meeting ID: 812 7732 2308)

Det går också bra att anmäla sig till seminariet via Stockholms stadsbibliotek så får man länken skickad till sig här

Seminariet leds av författaren Mats Wänblad och illustratören Helena Bergendahl, bägge från IBBY Sveriges styrelse. Samtalet tolkas till svenska från portugisiska.

Logga in kl 13.00 och var med! Vi ses!

I samarbete med 
Internationella Barnboksveckan
Internationella Biblioteket
Kungsholmens Bibliotek
Kista Bibliotek

Läs gärna artikeln om Eymard Toledo och Bené från Opsis barnkultur här
Béne den snabbaste hönan är utgiven av Karneval förlag och översatt av Björn Eklund från tyska

OBS! digitalt årsmöte på torsdag!

Hej!

Snart är det årsmöte 2020! Alla som anmält sig till torsdagens årsmöte ska nu ha fått en kod. Mejlen skickades idag, tisdag den 20:e efter  13.00. Om du inte har fått koden så meddela oss genom mejl till info@ibby.se så skickar vi koden en gång till.
Zoom-rummet öppnar kl. 17.00, och årsmötet startar kl. 17.30. Vi räknar med att mötet pågår ungefär  en timme. 
Glömde du meddela ditt deltagande? Det finns fortfarande platser kvar i vårt mötesrum så anmäl dig gärna senast  under morgondagen – onsdag den 21:e oktober –  med mejl till info@ibby.se.

Ny bok av Gunilla Lundgren om romska barn – samtidigt en hyllning till Pippi Långstrump

Det romska skrivprojekt som Gunilla Lundgren driver i Rinkeby har i år resulterat i en fjärde bok, Min mamma är en ängel. Boken är en utvidgning och omarbetning av Pippi i Rinkeby, radions höstlovsprogram 2018. Liksom de  tidigare böckerna i serien – Askungen i Rinkeby, Daniels dag och Glad Påsk  har Gunilla skrivit boken tillsammans med Le Glaténge Pen Club – De romska barnens skrivarklubb i Rinkeby. Amanda Erikssons illustrationer har också vuxit fram i samarbete med barnen. Varje bok brukar firas med ett festligt boksläpp på biblioteket i Rinkeby, men så blev det tyvärr inte i år på grund av pandemin.

I boken skildras mötet och vänskapen mellan två 10-åriga romska flickor, Angelica som bor med sin stora trygga familj i Rinkeby och Flori från Rumänien som kommit till Sverige för att tigga och bor ensam i en skrotbil. När Flori väljer sig ett svenskt namn blir det Pippi och på så sätt blir boken också en hyllning till Pippi Långstrump. I likhet med Pippi är Flori fantasifull och påhittig, orädd och snäll. Hennes mamma är död och pappan är försvunnen och nu när hon följt med sin faster till Sverige vill hon leta efter honom. Det är en både spännande och rolig berättelse om de två romska fickorna med olika bakgrund som blir kompisar och hittar på olika saker tillsammans. Men för att få ihop pengar till farmor i Rumänien måste Flori också hinna samla tomburkar och tigga. I slutet av boken finns en ordlista med ord och meningar på svenska och de romska dialekterna kelderash och arli.

Våren 2019 var det boksläpp av den rumänska/romska versionen av Glad Påsk i Barnens romska bibliotek i Bukarest i samband med bibliotekets treårsjubileum. Gunilla Lundgren är initiativtagare till biblioteket som ligger i ett förotsområde med många romska familjer. Läs mer om biblioteket och besöket där http://ibby.se/2019/06/04/barnens-romska-bibliotek/

Delar av överskottet från boken kommer att gå till det här biblioteket och till SOS Barnbyn i Bukarest där många romska barn bor.

Min mamma är en ängel har fått fina recensioner, bl a hos Bibliotekstjänst vilket förhoppningsvis medför att boken köps in till många bibliotek och att den på så sätt får den spridning den verkligen förtjänar. En annan bok som handlar om romska barn är Jordgubbsbarnen av Sara Olausson från 2019. Där får vi i stället läsa om barnen som lämnas i Rumänien när föräldrarna ser sig tvungna att resa iväg för att tigga. Dessa båda tänkvärda kapitelböcker passar utmärkt för både egen läsning och högläsning.

/Pia Cronholm

Årets peter Pan-pris, Bené den snabbaste hönan

Den svenska utgåvan gavs ut av Karavan förlag 2019 i översättning av Björn Eklund

För Bené är fotboll allt. Varje ledig stund tillbringar han med en boll. Hittar han ingen kompis att spela med så spelar han själv, eller med aporna. Men för Bené är fotboll inte bara en lek.

Årets Peter Pan-pristagarbok, Bené – snabbare än den snabbaste hönan, av Eymard Toledo, handlar om en pojke och hans familj i en liten by i Brasilien. Fotboll går som en röd tråd genom berättelsen. Men det handlar också om livet i byn, med kompisar, omkringspringande hönor och silkesapor som ibland snor bollen från Bené. 
Vi får också möta mamma som lagar den godaste feijoadan, Benés älsklingsrätt, och pappa som han får fiska med på söndagarna. Dessutom har familjen ett jobb som de hjälps åt med, att tillverka fotbollar. 

Skollov hos farmor

Författaren och illustratören Eymard Toledo är född och uppvuxen i Brasilien men bor sedan ett tjugotal år i Tyskland. Barndomens sommarlov tillbringade hon hos sin farmor i Ubá. Då en by i en grönskande region i sydöstra Brasilien, numera en stad. 
Det var när Eymard Toledos två söner var små som hon började berätta för dem om sitt hemland, för att de skulle få ta del av den kultur hon själv hade växt upp i. 

Via mejl berättar hon:
”Berättelsen om Bené kom jag på när jag skulle försöka jämföra hur barnen i Ubá levde jämfört med hur våra barn levde här i Tyskland. Varje sommar när vi var på semester i Ubá spelade våra barn fotboll med barnen på gatan. Barnen i Ubá sprang ofta barfota eller hade flipflops, ändå spelade de fotboll så bra. Det var härligt att alla kunde vara med och spela och att inte skorna var det viktigaste.”

Vardagssysslor

Byn, och livet där, är bokens grund. Vardagssysslor ska utföras, däribland jobbet med att tillverka fotbollar. Benés uppgift är att sy ihop bollarna. Han syr fyra eller fem om dagen och konstaterar stolt att sömmarna blir så släta att man inte kan känna dem med fingrarna. 

Men hans jobb är också att provspela bollarna. Det gör han gärna för han älskar att spela fotboll. Och han är snabb! Så snabb att han kan jaga ifatt och fånga en höna om det skulle behövas till middagen. 

Eymard Toledo hävdar att hon bara kan skriva om verkliga saker.
”Berättelsen om Bené är på riktigt. Inte just pojken Bené, men jag kände en familj i Ubá som tillverkade fotbollar. Som barn var jag imponerad av att barnen i den här familjen jobbade istället för att gå i skolan. Jag var till och med lite avundsjuk på att de kunde tjäna egna pengar, tills jag förstod att pengarna behövdes för familjens uppehälle.”

Sommarlov i Ubá

Texten är rakt och enkelt berättad. Men på ett par ställen är portugisiska ord insprängda. Orden ger både en extra färg åt språket och fungerar som bonusmaterial. Längst bak i boken förklaras de och där får man till exempel reda på vad maträtten feijoada innehåller. 

Bildkonstnär

Men texten är inte allt. Eymard Toledo säger själv att hon i första hand är bildkonstnär och det är bilderna som ger liv åt berättelsen. De är gjorda i collageteknik och gestaltar miljöer och karaktärer på ett mycket uttrycksfullt sätt. Med några få pennstreck läggs detaljer och ansiktsuttryck till som skapar dynamik. 

Eymard Toledo börjar alltid med bakgrunden. 
”Med himmel och mark om det ska bli ett landskap. Väggar och golv om scenen ska utspela sig inomhus. När jag har limmat fast bakgrunden på en bit kartong, bygger jag på med större saker som träd eller möbler, sedan mindre föremål innan jag lägger till människorna. De är som klippdockor som man kan röra armarna och benen på.”
Hon provar sig fram och placerar ut figurerna på olika ställen i bilden, testar om de ska sitta eller stå. När hon har bestämt sig klistrar hon fast dem och till sist gör hon deras kläder. 
”Kläderna adderar rörelse till pappersfigurerna. Genom att skrynkla, släta ut eller vika pappret skapar jag olika effekter så att människorna ser mer levande ut, nästan tredimensionella, och inte så platta.”

Inlagebild ur boken

Eymard Toledo sparar papper som annars skulle kastas och använder det till sina collage. Det kan vara presentpapper, brödpåsar, chokladpapper och ibland en bit av en tidning eller ett gammalt foto. 
”Jag älskar verkligen papper”, säger hon. 

Och för läsaren är det roligt att upptäcka att golvplankorna i ett rum består av bitar av bruna papperspåsar för frukt, eller att bananerna i träden är just sådana klistermärken som brukar sitter på bananer.

Visade bara bilderna

Under fem år försökte Eymard Toledo att hitta ett tyskt förlag till sina böcker. Många förläggare tyckte att böckerna var bra men att de tyvärr inte passade in i deras utgivning. Så hon gav nästan upp. 
Men inför fotbolls-VM i Brasilien 2014 letade många förläggare efter brasilianska författare och Eymard Toledo fick kontakt med Baobab Books, ett schweiziskt förlag som blev intresserade av hennes bilder. För det var bara bilderna hon visade. Hon tyckte inte själv att hon kunde skriva. 
Förläggaren på Baobab såg dock att det fanns en berättelse i bilderna med Bené och uppmuntrade henne att skriva själv. Hon tog mod till sig, skrev texten och boken blev antagen! 

”Jag blev så glad”, säger hon. ”Baobab har gjort att mina berättelser har kunnat nå ut lite mer i världen.”

I början, när boken nyligen hade kommit ut, tyckte en del vuxna att den innehöll för lite spänning.
 ”Det stör mig inte. För mig är det viktigare att berätta om en vanlig pojkes liv än att skriva en äventyrsbok. Och barnen på mina uppläsningar har alltid varit entusiastiska.” 

Boken har förutom i de tyskspråkiga länderna kommit ut i Chile och Sverige. Men hittills har inget brasilianskt förlag visat intresse. 
”Kanske för att den handlar om en familj som är så fattig att barnen måste hjälpa till att tjäna pengar i stället för att gå i skolan. Sådana familjer existerar fortfarande men vissa vill inte tro det. Däremot är det många fler barn som går i skolan nu än tidigare.”

Eftersom prisutdelningen som skulle ha ägt rum på bokmässan i Göteborg i september blev inställd så har priset inte delats ut än. Men förhoppningsvis kommer Eymard Toledo till litteraturveckan i Stockholm i vecka 46, och då blir det både prisutdelning och workshop med barn!

Anna Bogaeus, medlem av styrelsen i IBBY Sverige

Artikeln har tidigare varit publicerad i Opsis Barnkultur

___________________________

Peter Pan-priset delas ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden.
Priset instiftades år 2000 av IBBY Sverige och Bokmässan. Det ska gå till en översatt barn- eller ungdomsbok som har särskilda litterära kvaliteter och uppfyller ett eller flera av följande kriterier:

1. Den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap.

2. Den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen.

3. Den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer.


Eymard Toledo har ofta workshops där barn får experimentera och jobba med papperscollage

Foto: Sarah Wildeisen

IBBYs ordförande bjuder in till digitalt årsmöte

Kära IBBY-medlemmar!
Styrelsen har beslutat att genomföra det uppskjutna

årsmötet digitalt den 22 oktober kl. 17.30-18.30.
Du behöver ha tillgång till ZOOM.
Anmälan om deltagande sker till vår mejl:
info@ibby.se senast den 17:e oktober.
De som anmäler sig får en kod till mötesrummet den 20:e oktober
Mer information kommer, och aktuella handlingar kommer snart att skickas ut till alla medlemmar!
Hoppas att vi är många som kan delta i vår uppskjutna årsmöte!
Vi håller avstånd och vi håller ut!
Med vänliga hälsningar
Margaretha

Scarves for IBBY


Original artwork: Farshid Mesghali

Se hit – tio av världens mest kända illustratörer, alla vinnare av Hans Christian Andersen-medaljen har skapat originalverk till var sin sidenscarf för att stötta IBBYs arbete i hela världen. De kommer att börja säljas den 2 september och kostar 200 USD styck och finns i en begränsad upplaga – 50 ex/motiv. Alla inkomster går till IBBYs arbete för att ge barn tillgång till böcker och läsande.

Illustratörerna är Albertine, Quentin Blake, Robert Ingpen, Roberto Innocenti, Roger Mello, Farshid Mesghali, Igor Oleynikov, Květa Pacovksá, Peter Sís and Lisbeth Zwerger.

Läs mer och se fler bilder HÄR

Vi minns Sven Hallonsten

Tidigare redaktören för IBBY Sveriges tidskrift IBBY-bladet,  Sven Hallonsten,  avled i slutet av maj efter en tids sjukdom, 78 år gammal. Hans internationella engagemang var stort och under flera år var han engagerad i IBBY Sverige. Tillsammans med Britt Isaksson gav han ut boken Världens barnboksförfattare från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern-en guldgruva för den som söker uppgifter om författare från dessa världsdelar. IBBY Sveriges tankar går nu till hans nära och kära; hustrun Inga Lundén och döttrarna Sara och Hanna.
/Margaretha Ullström, ordförande i IBBY Sverige

Ion Creanga – det moldaviska barnbiblioteket


Inredning formgiven av Tor Svae Foto: Ion Creangas arkiv

Följ med till Ion Creanga, ett bibliotek för barn upp till 16 år, deras vuxna, pedagoger, studenter, forskare, bibliotekarier och läsfrämjare. Här erbjuds ett varierat programutbud med konferenser, tävlingar och festivaler. 

Ion Creanga National Children’s Library är Moldaviens nationella barnbibliotek och center för barnlitteratur, uppkallat efter den rumänske författaren Ion Creanga. Det invigdes i Chisinau, Moldaviens huvudstad, i oktober 1944 och firade 75 årsjubileum 2019. 
Biblioteket leddes från 1970-talet och ända fram till 2019 av Claudia Balaban, en sann pionjär. Hon har nu dragit sig tillbaka och hennes vice direktör och parhäst sedan många år, Eugenia Bejan, driver verksamheten. Utan dessa två kvinnors uthållighet och engagemang hade inte barnbiblioteksverksamheten i Moldavien varit vad den är idag.
”Genom att möta berättelser får barnen ord och lär sig språket bättre”, har Eugenia Bejan sagt. ”Vi måste läsa högt för barnen, varje dag. Både lyrik och prosa. Då skapar de också egna berättelser. Det är livsnödvändigt för barn att få njuta av texten, av läsandet.” 

Intensiv verksamhet

Trots stora utmaningar bedriver man intensiv verksamhet. Kunskap om barnlitteratur och läsfrämjande verksamhet sprids över hela landet genom mobila aktiviteter och oförtrutet och entusiastiskt utvecklar och breddar man bibliotekets nätverk, nationellt och internationellt. 
Biblioteket har haft nära samarbeten med bland annat Japan, USA och Sverige. Det sju år långa och rikstäckande projektet ”Novateca” sponsrat av Bill & Melinda Gates Foundation ledde till att utrusta biblioteket (och totalt ca 1000 bibliotek i hela Moldavien) med ny teknisk utrustning som bättre kan möta medborgarnas behov av information. 
I samarbete med Japans ambassad köptes också en bokbuss in. Här blev Moldaviens begränsade storlek en fördel, bokbussen har en räckvidd som sträcker sig över hela landet.

Foto: Ion Creangas arkiv

Ansiktslyftning

2009 fick barnboksavdelningen på biblioteket en rejäl ansiktslyftning tack vare ett projekt/samarbete med Svenska institutet. De första trevande kontakterna togs redan 2007 och senare har projektet vidgats till att innefatta många ytterligare organisationer.
Sylvia Augustinsson, projektledare på Svenska institutet, drev samarbetet framåt från Sveriges sida.
”Det roligaste är att se att bibliotekets ledning sett behov av internationella kontakter, något som idag är självklart i internationella bibliotekssammanhang”, berättar hon. 
”De har skapat sig ett internationellt kontaktnät som säkert varit viktigt för bibliotekets utveckling när den nationella supporten inte varit den bästa. I våra första kontakter mötte vi ett bibliotek som behövde de mesta. Vi hjälpte till, men vi tog aldrig över utan såg de moldaviska kollegorna som kompetenta bibliotekarier.”   

Uppfräschningen bestod i att barnavdelningen fick ett helt nytt utseende med en mer barnvänlig framtoning. Scenografen Tor Svae anlitades av Svenska institutet för att formge avdelningen. 
All inredning producerades i Sverige, fraktades sedan ner och monterades på plats. Resultatet blev en miljö som förhoppningsvis skulle fungera både inbjudande för de små besökarna och funktionellt för de anställda.

Dystra lokaler

Barnboksförfattaren Ulf Nilsson har besökt Chisinau och biblioteket fler gånger och även träffat Claudia Balaban och Eugenia Bejan under deras många besök i Stockholm.
”Jag bjöds till Moldavien för tjugo år sedan i samband med en Astrid Lindgren-utställning som hette Meet the Child”, berättar Ulf Nilsson. 
”Det var ett otroligt fattigt land, märkt av gammalt sovjetiskt tänkande. På konferensen var det så kallt inomhus att alla hade ytterkläderna på. Men det serverades goda skinksmörgåsar och bibliotekschefens hembryggda vin som hon tappat på tvåliters Coca Cola-flaskor.”
Ulf Nilsson betonar att Claudia Balaban och Eugenia Bejan ville sprida nya tankar till lärare och bibliotekarier, de ville få till stånd ett nytt sätt att möta barn.
”När barn mötte författare skulle gubben (för det var oftast en gubbe) inte sitta som en pösmunk och läsa högt från ett podium bakom en blombukett, tyckte de. Författare skulle tala på barnens nivå, uppmuntra dem att läsa och skriva själva och våga ta för sig.”
Biblioteket hade en skruttig budget, påpekar Ulf Nilsson, men Claudia Balaban och Eugenia Bejans engagemang var stort.
”Första gången jag kom dit hade barnavdelningen dystra lokaler med åldriga volymer. Men Tor Svae gjorde om alltihop till ett glatt, vänligt och barnsligt kryp-in! Jag hade turen att få vara med på den glada invigningen. Till sist blev biblioteket ett ställe där bibliotekarier och lärare kunde meet the child.”

Böcker och modern informationsteknik i samverkan
Foto: Ion Creangas arkiv

Progressiv bibliotekslag

Moldavien är ett fattigt land i Europas utkant, med instabilt politiskt läge. Under senare år har man dock försökt närma sig Europa och EU och samtidigt distansera sig från Ryssland (Moldavien tillhörde i två omgångar Sovjetunionen). År 2017 fick man en ny och progressiv bibliotekslag. I och med den nya lagen fick Ion Creanga en stärkt position som utvecklingscentrum för innovativ barn- och ungdomsverksamhet.
Inga Lundén var svensk bibliotekskonsult på plats i Moldavien och hjälpte till vid framtagandet av lagen. Hon menar att den ger Ion Creanga en nyckelroll.
”Genom att vara inspiration och kunskapscentrum för landets bibliotekarier, så vill man ge Moldaviens barn tillgång till tidig läsning, lärande och fantasi. Det är ett tufft och stort uppdrag i ett land, som är rikt på möjligheter men saknar de flesta av våra resurser. Att prioritera uppgifterna och att arbeta professionellt är något av det medarbetarna i Ion Creanga lär ut.”

En alldeles särskild plats

Det råder ingen tvekan om att Ion Creanga är ett speciellt bibliotek – och att det fyller många viktiga funktioner. Det är förstås en alldeles särskild plats för barnen och de unga i Chisinau, med ett rikt barnbibliotek som knyter ihop sagovärldarna från Moldavien med resten av världen. En trappa upp finns också ett digitalt labb och en bokklubb för de litet äldre. 
”Dagens barnböcker ska inte tävla mot, utan samverka med informationsteknologin”, som Claudia Balaban sagt.
Men målgruppen är inte bara barn och ungdomar. På övervåningen finns också ett relativt nybyggt utbildningscentrum där Ion Creanga fyller sin uppgift som inspiration och kunskapsgenerator för landets bibliotekarier – något som bidrar till att ge biblioteket en viktig roll för den fortsatta utvecklingen i Moldavien. 

Klara Svae, medlem av styrelsen i IBBY Sverige

Den Moldaviska sektionen av IBBY grundades 1996 i Ion Creanga National Children’s Library. Sedan 1997 är Moldavien en fullvärdig medlem av IBBY. Ordförande är Eugenia Bejan.

Foto: Stela Popa


Internationella barnboksdagen

Andersen pappfigur från NordSüd Verlag 

 I dag, 2 april, på H.C. Andersens födelsedag, firas runt om i världen den Internationella Barnboksdagen för att lyfta fram barnlitteratur, alla fantastiska böcker, deras författare och illustratörer och, inte minst, för att på olika sätt inspirera till läsning.
Under andra, mindre oroliga och drabbande, omständigheter firas dagen världen över på bibliotek och skolor med kreativa, lustfyllda publika arrangemang för barn och deras vuxna. 
I år känns det angeläget att sätta fokus på den enskilda läsningen, på högläsningen och lyssnandet. 

Varje år, sedan 1967, utses ett IBBY-värdland för den Internationella Barnboksdagen som bestämmer tema för dagen och ger i uppdrag åt en författare att skriva ett brev med hälsning till alla världens barn och åt en illustratör att formge en affisch. 
I år är IBBY Slovenien värd med temat ordhunger. Brevet är skrivet av författaren Peter Svetina och Damijan Stepančičhar illustrerat affischen. Andemeningen i Peter Svetinas brev säger något om författares/illustratörers gärningar, och om böckers och läsningens välvilliga effekt. Barn som får berättelser och poesi utvecklar en hunger för ord, en hunger som om den mättas har förmågan att förvandla barns inre och yttre liv.
Visst var det så för Hans Christian Andersen, den tämligen ensamma, och kanske aningen udda, fattige pojken som började sitt liv i 1800-talets Odense i Danmark. Berättelserna han lyssnadepå förvandlade och gav Den fula ankungen,som ju var Andersen, tankar om att saker och ting kunde vara annorlunda. Han blev förvissad om att alla kan bli något speciellt.

Pappans sagoböcker gav honom vingar.
Genom böcker och berättelser lärde sig Hans att flyga”.

(Hans Christian Andersen Die Reise seines Lebens, 2020)

När Andersen sedermera skrev sina sagor, sina eventyrskapade han en ny sagogenre, konstsagan, som hade drag av folksagan men sprang ur Andersens egen fantasi, hade ett direkt tilltal (ett vardagligt språk) till läsaren/barnet, var humoristiska, empatiska, använde sig av vardagsföremål och djur som förlänades mänskliga egenskaper och känslor, och ofta var utan lyckligt slut.
H.C. Andersens berättelser tillhör idag världslitteraturen, och allt sedan de första sagorna gavs ut (1835) har de färdats ut i världen, där de har berättats/återberättats, översatts, nytolkats, sanerats, parafraserats och remedierats i olika media (bl.a. till film) med olika estetiska stilar och uttryck och av skiftande kvalitet.
Till största del finner vi dagens Andersenberättelser i bilderböcker eller i illustrerade samlingsverk för yngre barn, men till en början var de inte illustrerade – de skulle högläsas, lyssnas till och vissa var tom avsedda för vuxna läsare.
Så låt oss dagen till ära fira Andersen, hans sagor, högläsningen och lyssnandet. Sätt dig med ett äldre barn och läs någon av hans sagor högt. Sätt dig med ett yngre barn och läs nytolkningarna av hans sagor.

Jag vill uppmärksamma boken som är en hyllning till en av litteraturhistoriens stora och nydanande författare och till barnlitteraturens kraft: Hans Christian Andersen – Die Reise seines Lebens (utgiven på NordSüd Verlag, 2020).
Boken, som än så länge bara finns utgiven på tyska ( engelska september 2020) är skriven av Heinz Janisch, författare från Österrike och bildberättad av Maja Kastelic illustratör från Slovenien. 
Jag kontaktade NordSüd Verlag som var mycket vänliga och tillmötesgående och som skickade ett fantastiskt material samt boken till mig. 

Omslag till Hans Christian Andersen – Die Reise seines Lebens, 2020NordSüd Verlag 


En droska är på väg till Köpenhamn. I droskan sitter flickan Elsa, hennes mamma och en äldre man som presenterar sig som Hans Christian Andersen, författare. Flickan är nyfiken och ställer frågor till mannen och ber honom att berätta en saga; mannen berättar sagan om pojken som lärde sig att flyga. Som ju naturligtvis handlar om Andersens egen livsresa: om den svåra barndomen, pappan och berättelserna (med världar där allt var möjligt) som pappan läste högt, den konstanta drivkraften att lämna den enkla bakgrund bakom sig, viljan och passionen att bli något konstnärligt (sångare, balettdansör, skådespelare, författare) den ensamma och ovissa resan till Köpenhamn som fjortonåring, möten, bakslag, strävanden och förhoppningar – ja, hela resan fram tills sagorna kom på pränt och livet därefter.

Boken är ett lysande resultat av samarbete mellan Heinz Janisch och Maja Kastelic, märkbart i hur kongenialt text och bild lierar sig i berättelsen. Sida för sida följer läsaren pojken och ser hur saga och liv vävs samman; Maja Kastelics illustrationer är på en gång en kulturhistorisk vandring i 1800-talets Danmark (stadsbild, arkitektur, klädedräkter, kineseri) och en ingång till Andersens mest älskade sagor som TummelisaPrinsessan på ärten, Den fula ankungenoch Kejsarens nya klädersom målas fram på hela uppslag. 
Maja Kastelics bildberättande formar en hybrid, som nyttjar både bilderbokens element i uppslag och format och den grafiska romanens seriella berättande. Det är drömskt och lekfullt fylld med intervisuella referenser till sagans värld (folksagor), andra kända och omtyckta bilderboksmakare (även till Kastelics egna böcker) och till Andersens andra sagor och till hans liv (utklippta siluetter!!)
Liksom i Pojken och huset använder Kastelic här färgers valörer för att skapa stämning och känsla av tid. Här används sepiatoner, att likna vid gamla fotografier, för tillbakablicken; för den tidlösa, drömlika sagotiden används både pudrigt pastelliga och klara färger och berättelsens nutid grundas i jordfärgen ockra.

Jag kontaktade
Maja Kastelic och ställde några frågor om boken. 

– Vilken relation har du till HC Andersen och hans sagor?

Jag känner naturligtvis till HC Andersens sagor från min barndom. Min favorit var Tummelisa, jag hade en bok som var vackert illustrerad av Marlenka Stupica, en känd slovensk illustratör.
Men det var först under arbetet med den här boken som jag insåg bredden i, och omfattningen av hans författarskap och lärde mig om mer om hans liv och om hur förvånansvärt modig och passionerat målmedveten han var redan som litet barn. Trots alla svårigheter gav han aldrig upp och han behöll sitt ”barnasinne” hela livet.
Jag tycker om budskapen som kan utläsas i hans sagor men mest av alla det budskap som förmedlas genom hans liv.

–Vad är arvet efter HC Andersen, tror du?

Enligt mig är det naturligtvis den betydande litteraturen han efterlämnade, som inte bara är vacker och poetisk utan också förmedlar sånt som är sorgligt och på så sätt får läsarna att tänka på det med inlevelse och empati. Han är en viktig gestalt i barn- och ungdomslitteraturvärlden, som sätter ljus på läsning och på fantasins makt/kraft för barn över hela världen. Men som sagt, med mer kunskap om hans liv, uppskattar jag också hans mod att sticka ut, hans lust att ge sig ut på resor och hans förmåga att i vardagen och vardagliga saker förnimma fantastiska världar och ge oss tillträde till dem.

– Kan du berätta något om arbetet med illustrationerna till boken Hans Christian Andersen – Die Reise seines Lebens ?

Arbetet med boken tog nästan ett år att slutföra. Jag var först tvungen att göra en omfattande research (som tur är finns mycket material online och HC Andersen skrev ju själv en hel del om sitt liv). Heinz Janischs berättelse är så genomtänkt och texten både ymnig och förtätad, och jag ville verkligen få med så mycket som möjligt av det i illustrationerna. Jag ville att det skulle bli en hyllning till fantasin, till berättandets magi och, naturligtvis, till Andersens förmåga att se fantastiska berättelser överallt.
Det fanns tre narrativa nivåer, vilka var en utmaning att definiera och särskilja, och jag tänkte att sammanflätningen av HC Andersens liv, hans sagor och ett barns perspektiv var signifikant så jag ville få med den i illustrationerna. Det är den första (vad jag vet) barnboken om Andersen och om hans sagor så jag hade med honom och Elsa i varje scen, och ledtrådar och detaljer från olika sagor överallt i boken (ärtor, svalor, små ankor, pappersbåtar etc.). Det var en stor utmaning att arbeta med boken men än mer – en stor ära.

Avslutningsvis, frågar jag mig om Andersens sagor har relevans för dagens barn? Och det har de ju – de behandlar på ett innehållsplan det komplexa i att vara människa, livet och döden, moraliskt ont och gott, lidande och hemskheter, motstånd och undergivenhet, lycka och hopp och en hel del mer som barn kan behöva eller som barn vill möta i böckernas värld.
Och, som sagt, vår tids författare och illustratörer kan tillföra något nytt, något samtida, något annat än tidigare tolkningar – både i text och bild. De kanske lägger tonvikt på att bildberätta med vackra, dekorativa uppslag (Tummelisa/ Charlotte Gastaut), leker med originalet och ändrar på könsstereotypa premisser och skapar intressanta tvetydigheter (Kejsarens nya kläder/Barbro Lindgren & Robert Nyberg), behåller originaltextens budskap men ändrar själva intrigen (Guji-Guji/Chih-Yuan Chen) och har ett barns perspektiv (Nu leker vi den fula ankungen/Barbro Lindgren & Eva Lindström) tänker på alla barn och representation (Thumbelina of Toulaba/ Daniel Picouly & Olivier Tallec), följer ursprungstexten men utforskar och tillför något i bildspråk (The Steadfast Tin Soldier/ Joohee Yoon) eller tom slår sönder ursprungstexten och leker med den genom att alludera och synliggöra sig som konstruktion (Öppna mycket försiktigt: en bok med bett/Nicola O´Byrne). 

Mer sagor åt barnen! Låt barnen resa. Öppna nu bokens pärmar och ge er iväg in i världen!

/Susanne Sandström

Lästips
___________________________________________________________________________

Tummelisa av Charlotte Gastaut, Rabén & Sjögren 2012

Kejsarens nya kläder av Barbro Lindgren & Robert Nyberg, Karneval Förlag 2015

Guji-Guji av Chih-Yuan Chen, Hippo Bokförlag 2015

Nu leker vi den fula ankungen av Barbro Lindgren & Eva Lindström, Rabén & Sjögren 2014

Thumbelina of Toulaba av Daniel Picouly & Olivier Tallec, Enchanted Lion Books 2007

The Steadfast Tin Soldier av Joohee Yoon, Enchanted Lion Books 2016

Öppna mycket försiktigt: en bok med bett av Nicola O´Byrne, ABC Förlag 2013

Hans Christian Andersen´s Fairy Tales selected and illustrated by Lisbeth Zwerger, Penguin Young Readers Group, 1991

The Fairy Tales of Hans Christian Andersen av Noel Daniel, Taschen 2017