Internationella biblioteket (IB) i Stockholm är inte bara ett kommunalt folkbibliotek, utan det har även ett nationellt uppdrag från regeringen, genom Kungliga biblioteket, att stödja alla landets folkbibliotek med rådgivning om och tillgång till mångspråkig litteratur och media. Denna funktion hotas nu av Stockholms stads nedskärningsbeslut som bland annat innebär en flytt och splittring av IB:s personal.
Stockholms stads beslut innebär att IB:s bokbestånd delas upp på två enheter och de språkkunniga bibliotekarierna sprids över olika bibliotek i Stockholm. Personalens fortsatta arbete med bokbeståndet är dessutom ovisst och det kommer att saknas en samordnande chef för verksamheten.
Redan idag beskriver Kungliga biblioteket det nationella stödet till mångspråkig litteratur i hela landet som otillräckligt. Bibliotekarier på IB vittnar om att nedskärningarna riskerar att förvärra situationen. Arbetet med den mångspråkiga samlingen böcker blir nästintill omöjlig att upprätthålla och samordna, vilket kan få allvarliga konsekvenser för hur väl IB fungerar som nationellt kompetenscentrum för mångspråkig litteratur.
IB:s nationella uppdrag verkar ha fallit mellan stolarna när det blågröna styret i Stockholms fattade beslut om IB. Viljan att genomföra snabba besparingar har gjort att IB:s roll att förse hela landet med mångspråkig litteratur och kompetens har förbisetts. Nedskärningarna på IB rubbar själva grunden för utvecklingen av mångspråksarbetet på landets alla bibliotek.
På lokal nivå är förvirringen stor vad gäller IB:s nationella uppdrag och dess framtida utformning, och de inblandade parterna skyller på varandra. Stockholms stad hänvisar till Kungliga biblioteket som garant för att det nationella uppdraget inte hotas samtidigt som Kungliga biblioteket menar att Stockholms stad försäkrat att den nationella funktionen inte påverkas av flytten. Ingen av dem har genomfört en ordentlig analys av konsekvenserna för det nationella uppdraget. Vem tar egentligen ansvar?
Det yttersta ansvaret för det nationella uppdraget ligger hos regeringen, där frågan verkar ha hamnat i periferin. IB får sitt nationella uppdrag från Kungliga biblioteket under Utbildningsdepartementet, där Matilda Ernkrans är ansvarig minister. Samtidigt finns huvudansvaret för biblioteksfrågor hos kulturminister Amanda Lind som nyligen har fått ett förslag till ny nationell biblioteksstrategi på sitt bord. I den nationella biblioteksstrategin föreslås att mångspråkig biblioteksverksamhet ska få ett ökat anslag med 20 miljoner kronor per år. Därför är det ännu mer uppseendeväckande att Stockholm stad vill skära ner på mångspråkig biblioteksverksamhet genom att splittra bokbestånd och personal.
Frågan om tillgång till mångspråkig litteratur för hela landet är alltför viktig för att falla mellan stolarna. Därför ställer vi ansvariga politiker följande frågor:
Kan Jonas Naddebo, kulturborgarråd (C) i Stockholm, garantera att det nationella uppdraget inte påverkas negativt av flytten och splittringen av personal? Har Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S), försäkrat att IB:s nationella uppdrag kommer att kunna uppfyllas efter nedskärningarna?
Hur ser Amanda Lind, kulturminister (MP), på att beslutet om nedskärningar på IB går stick i stäv med hennes egen utrednings förslag om att stärka mångspråkiga bibliotek?
Regeringen behöver koppla grepp om frågan om mångspråkig litteratur i Sverige. Det måste vara tydligt vem som tar ansvar. Nedskärningarnas effekter på det nationella uppdraget måste utredas och förslagen i den nationella biblioteksstrategin behöver beaktas. Den statliga medfinansieringen till Internationella biblioteket bör öka. Än finns det tid att göra om och göra rätt.
Johanna Salmi, Rädda Internationella biblioteket
Carl Lindén, Rädda Internationella biblioteket
Grethe Rottböll,
ordförande Sveriges Författarförbund
Pia Gradvall,
ordförande Dramatikerförbundet
Åsa Lind
författare och ledamot i Svenska Barnboksakademin
Margaretha Ullström,
ordförande International Board on Books for Young People Sverige