Årets Peter Pan-prisbok Maomaos längtan av Cao Wenxuan och Igor Oleynikov handlar om just det titeln antyder: längtan.
Hunden Maomaos ägare har separerat och han springer därför outtröttligt mellan husse och matte, dag som natt, sommar som vinter. Ibland blir han trött, men då tänker han på gamla goda tider och får kraft att fortsätta. Han fortsätter springa ända tills husse dör, och Maomao och matte delar sorgen ihop.
Under bokmässan i Göteborg i september hölls ett seminarium om boken lett av Mats Wänblad. Han samtalade med bokens översättare Anna Chen Gustavsson, och Anja Eriksson från Ibby Sveriges styrelse, om priset i allmänhet och Maomaos längtan i synnerhet. Mats delade även med sig av synpunkter från bokens svenska förläggare Tin Eriksson på Vombat förlag, som skulle ha närvarat men tyvärr fått förhinder. En av frågorna som belystes under seminariet var skilsmässotemat. För en vuxen läsare är skilsmässotemat i boken tydligt. Hur påverkas ett barn som hela tiden slits mellan två hem, som ständigt är på språng till något? Bokens kinesiska originaltitel är Yong bu tingzhi de benpao, vilket översätts till ungefär ”Springa utan vila”, eller på engelska ” The Unstoppable Track”, och det säger något om den ständiga rörelsen som sker när man inte har en fast punkt, eller kanske tvärtom har flera fasta punkter. Liksom det är för ett barn som lever med två skilda föräldrar, som flyttar mellan två hem.
Att Tin Eriksson valde att ändra titeln handlade om att hon ville komma åt berättelsens kärna, nämligen längtan efter den ägare, eller förälder, som inte är där för tillfället. Den längtan som är anledningen till att man ger sig ut på språngmarschen från första början. Säger de olika titelvalen oss något om kontexten där de olika utgåvorna getts ut? I en svensk kontext är en skilsmässa inte lika laddad som i vissa andra kulturer, och därför kanske det fungerar bättre här att med titeln visa på de negativa sidorna med en skilsmässa, just den oundvikliga längtan efter en icke närvarande familjemedlem.
Seminariet ledde vidare till frågan om alla böcker verkligen kan ges ut i alla länder. Var det självklart att Maomaos längtan skulle få en plats på den svenska marknaden? I just detta fall valde det svenska förlaget att ändra titeln, men i andra fall kan det vara fler saker som det aktuella förlaget vill ändra eller uppdatera för att boken ska platsa på den aktuella marknaden. Får man det? Och framför allt, är det önskvärt? Det finns nog många svar på den frågan, men en sak är säker, samma bok läses på olika sätt i olika kulturer. Både barn och vuxna har all tidigare kunskap i ryggen när de tar sig an ett verk, något som påverkar tolkningen av det som står. Och det är ju här översättningen blir så viktig, för att förmedla det som eventuellt kan anses vara främmande och svårtytt på ett sätt som läsaren kan greppa. En översättning handlar därför om så mycket mer än bara en översättning av språket.
Men vad krävs då för att en bok ska flyga över världen? Hur får den vingar och sprids till barn med helt skilda bakgrunder och från många olika kulturer? Enligt Tin Eriksson var en av anledningarna till att hon valde att ge ut boken det universella draget, att temat längtan är så tydligt. En längtan att inte vara ensam, att vara en del av något annat, att få vara tillsammans med någon eller några. Men också att vi alla möter svårigheter i livet som vi inte rår på, utan bara måste leva oss igenom.
Så det allting handlar om i slutändan är kanske att en bok som behandlar universella känslor blir universell oavsett de detaljer som skiljer på ytan.
Peter Pan-priset delas ut till en översatt bok som breddar och berikar den svenska barn- och ungdomsboksvärlden. Priset instiftades år 2000 av IBBY Sverige och Bok & Bibliotek. Det ska gå till en översatt barn- eller ungdomsbok som har särskilda litterära kvaliteter och uppfyller ett eller flera av följande kriterier:
• den visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap
• den kommer från ett land, språk eller en kultur som är mindre vanligt förekommande i den svenska utgivningen
• den har ett innehåll som fokuserar på barn eller ungdomar i andra länder eller kulturer
